Motion 14 – Nordkalottens tillgångar

Beslut

Partidagen beslöt:

  • att SFP i riksdag och regering arbetar för att samarbete mellan olika aktörer, kompetensutveckling, hållbar utveckling, forskning och utsläppshantering prioriteras i Finlands Arktispolitik
  • att målet ska vara gemensamma spelregler för krav på användning av så miljövänlig och säker teknik som möjligt i Arktis, samt ett bindande avtal för hantering av oljeutsläpp mellan de stater som är verksamma i Arktis
  • att detta lyfts upp inför riksdagsvalet, samt vid eventuellt utarbete av regeringsprogram

 

Behandling

Nordkalottens tillgångar

Naturresurserna på Nordkalotten skulle kunna gynna vårt lands sysselsättning och ekonomi i en betydligt högre grad, än de gör i dag.

Det mediala intresset för regionen är svagt och kunskapen om området därefter.

Utvinning av gas och olja i arktiska områden, behöver den teknologi och det ekologiska ansvarstagande som vårt land besitter. Byggandet av isbrytare för Nordostpassagen är en högaktuell fråga.

Hela bergstaden, Kiruna, skall flyttas p.g.a. gruvdrift under staden. Man antar att det kommer att ta många år i anspråk och innebära ett stort behov av arbetskraft och byggnadsmaterial.

Turismen kunde bättre dra nytta av de närmare 100 000 resenärer som kommer med Hurtigruten till Kirkenes varje år. Många skulle gärna resa genom Finland söderut, om förbindelserna till järnvägen skulle fungera och marknadsföras tillsammans med information om Hurtigruten.

Med beaktande av den höga arbetslösheten och det finansiella läget, torde det vara hög tid att vända blickarna också norrut.

Vi uppmanar SFP som ansvarstagande regeringsparti

att prioritera långsiktiga satsningar på Nordkalotten som gynnar vårt lands sysselsättning, konkurrenskraft och ekonomiska stabilitet.

SFP i Karleby

Brit Stenman,ordf.

Partifullmäktiges svar

Motionären har rätt i att Nordkalotten är strategiskt intressant område med gynnsam utvecklingspotential. Nordkalotten utgörs av fylkena Nordland, Troms och Finnmark i Norge, Norrbottens län i Sverige samt Lapplands län i Finland. Området ligger vid eller norr om norra polcirkeln.

Finlands första arktiska strategi utarbetades 2010. Regeringen godkände de arktiska riktlinjerna vid sin aftonskola den 10 oktober 2012: Det arktiska Finland som en arktisk expert.

Finland är ett arktiskt land: Klimatet, naturen, geografin, historien och erfarenheterna har format vår arktiska identitet. Det finska folket är i sin helhet ett arktiskt folk; en tredjedel av de som bor norr om den sextionde breddgraden är finländare. Samernas ställning som Europas enda ursprungsfolk beaktas och deras möjligheter att delta i behandlingen av frågor som gäller samernas ställning som ursprungsfolk tryggas. Norra Finland bör bevaras som en stabil och trygg omvärld.

Finland är en arktisk expert: Det arktiska området är föremål för kraftig förändring. Finland har spetskompetens och know-how när det gäller att förstå förändringarna och anpassa sig till och också utnyttja dem. Att upprätthålla och utveckla kompetensen och forskningen är av högsta prioritet.

Det finns goda möjligheter att havsklustret och annan arktisk kompetens utvecklas i gynnsam riktning, fram till år 2030 kommer man att investera uppskattningsvis 200 miljarder euro i Arktis. Även de framtida totala investeringarna i den arktiska marinindustrin handlar om väldiga summor. Till exempel enligt Krylov-institutet är Rysslands fartygsbehov fram till år 2020, enbart för utnyttjande av kontinentalsockeln, cirka 350 fartyg, vars sammanlagda pris skulle vara cirka 80 miljarder euro. Förutom i Ryssland investeras det mycket inom sektorn bl.a. i Norge, Kanada och USA.

Finland har världsledande kompetens inom marinlogistik och offshoreindustri i arktiska områden. Den kunskap som under årens lopp har ackumulerats i vissa bolag utgör kärnan i den finländska kompetensen inom arktisk sjöfart. Staten har intresse av att bidra till att man för de bolag som står för den centrala kompetensen hittar ett ägarunderlag som garanterar att kompetensen bevaras och vidareutvecklas i Finland.

Bland de förslag till åtgärder som arbetsgruppen Marinindustrin 2020 lade fram nämndes också att marinindustrin på ett aktivt och synligt sätt tas med i Team Finland-verksamheten. Så har man gått tillväga när marinindustrin har ställts i centrum för resor i exportfrämjande syfte. Även särskilda resor för att främja exporten av arktisk kompetens planeras. Dessutom nämner ministrarna och statstjänstemännen i sina samtal under statsbesök Finlands särskilda arktiska kompetens.

Finland strävar efter att bli en föregångare i arktisk kompetens. Trafikverket har på uppdrag av kommunikationsministeriet utrett företagens och myndigheternas syn på transportbehoven och fungerande transportleder för gruvdriften i norra Finland. För uppdraget inrättade Trafikverket en arbetsgrupp med uppgift att utreda Finlands och grannländernas transportbehov för gruvdriften och det trafiksystem som dessa behov förutsätter på kort och på lång sikt. Arbetsgruppen bestod av representanter för ministerierna, regionens landskapsförbund och närings-, trafik- och miljöcentraler. Under arbetets gång utformades en gemensam nationell syn på de transportleder som gruvdriften behöver och hur dessa påverkar trafiksystemet. I arbetet beaktades också hur investeringar och trafiklösningar utanför Finlands gränser påverkar Finlands trafiksystem och transportleder.

Enligt slutsatserna i arbetsgruppens rapport (föredragen den 27 februari 2013) kommer norra och östra Finlands gruvtransporter mellan Europa och fjärran belägna länder inom den närmaste framtiden att skötas via hamnarna i Bottenviken trots svaveldirektivet. Näringslivets övriga transportbehov i området har inte enskilda någon större inverkan på gruvtransporterna och deras val av transportleder, utan det är ändamålsenligt att anpassa dem till varandra.

Ledstjärna i arbetet ska vara en hållbar utveckling av området, vilket bör vara en utgångspunkt för all verksamhet i Arktis. Att utveckla Nordkalotten bör ses som en del av arktiska regionens utveckling.

Partidagen 2012 behandlade frågan om samma region, då beslöt partiet bland annat att verka för attursprungsbefolkningens rättigheter inte kränks när naturresurser i Arktis exploateras, bland annat genom att implementera FN:s vägledande principer för näringsliv och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.Vidare uttalades som en prioritet attfrämja ett tätare arktiskt samarbete kring sjösäkerhet, kapacitet och infrastruktur för att ha en bättre beredskap för miljöolyckor och hantering av eventuella utsläpp.

Intresset för det arktiska området har ökat. Klimatuppvärmningen i Arktis är kraftigast i världen. Nya transportleder öppnas och nya råvarufynd tas i bruk. Man har uppskattat att 13 procent av oupptäckta oljefynd och 30 procent av oupptäckta gasfynd i världen finns i Arktis. Även turismen i regionen ökar och anses ha en stor tillväxtpotential. Denna utveckling påverkar i hög grad Finland.

Den ökande sjöfarten förutsätter att säkerhets- och miljöregelverken är sådana att olyckor och miljöskador kan förebyggas. Samarbetet och regelverk är ganska vagt för tillfället. Det finns stort behov av ökat internationellt samarbete i dessa frågor.

Enligt Finlands Arktiska strategi ska Finland vara en aktiv arktisk aktör som genom internationellt samarbete på ett hållbart sätt kan förena möjligheterna till affärsverksamhet med de speciella krav som den arktiska miljön ställer. Det behövs en omfattande utvärdering av de risker och möjligheter, som finns i Arktis. Till exempel den arktiska naturens sårbarhet förutsätter att det ställs höga krav på kontroll över hela processer i utnyttjandet av områdets naturresurser.

Allt detta sammantaget vittnar om att Nordkalotten fortsättningsvis har en viktig plats på den samhällspolitiska och ekonomiska kartan och att Finland har en aktiv roll i arbetet där.

Partifullmäktige föreslår för partidagen

  • att motionen anses besvarad med denna redogörelse.