Beslut
Partidagen beslöt att SFP arbetar för
- att det kontinuerliga arbetet med att effektivera budgeteringen och den ekonomiska uppföljningen av statsbudgeten fortsätter
Behandling
Staten har nyligen utvecklat ett gemensamt administrations- och ekonomisystem. Gemensamt budgeteringssystem finns inte. Bara ett system som motsvarar Excel. Budgeteringen borde utvecklas även så att man i stället för årlig budget gör upp månadsbudgetar och prognoser åtminstone kvartalsvis.
Till undertecknads kännedom har, från flera håll, inkommit uppgifter om att stora summor pengar kunde sparas vid noggrann uppföljning av statens verksamheter. Genom en strikt controllerfunktion.
Interna revisionen bör utvecklas så att man följer upp också indirekta kostnader, inte bara direkta kostnader, varigenom man kan beräkna totala kostnaderna. Totala kostnader borde också beräknas t.ex. funktionsvis, produktvis och per projekt. Om man nu beräknar totala kostnader så måste man på flera håll göra det förhand vilket är ytterst besvärligt och därför beräknar man inte totala kostnader och inte heller så långt som produktvis. Nyckeltal där man kombinerar kostnader, statistik och årsverken borde utvecklas.
Det är frågan om att göra den ekonomiska budgeten och uppföljningen mera detaljrik och noggrannare samt ibruktagande av budgetering samt ackumulering av indirekta kostnader för att kunna beräkna totala kostnader. För båda behövs ett datasystem.
Man har jobbat fram en mall om hur man enklast kan beräkna totala kostnader. Mallen visades upp för olika ämbetsverk som godkände den (kustannusten kohdennusmalli ). Den gjordes också med utgångspunkt att man kan föra in den enkelt och logiskt i datasystem. Finansministeriet gav dock inte pengar för datasystem. Mallen skulle alla ämbetsverk ta i bruk senast 2017 men i praktiken är det omöjligt utan datasystem då radmängden kan bli upptill miljoner beroende på hur många uppföljningsobjekt man har. Problemet var även att ministerierna har svårt att hitta ”produkter”, så därför följer de bara upp kostnader för funktioner men följer inte upp vad de konkret får till stånd i de olika funktionerna (t ex olika lagar, beslut m.m.).
Inom försvaret skulle man kunna beräkna vad det kostar att skola beväringar, är skolningen strategienlig och hur mycket personal behövs för att skola beväringarna (t.ex. olika kurser kräver olika årsverken och euron), är kvaliteten på kursen god och resultatrik m.m. Man borde t.ex. kunna mäta påverkan också.
Med datasystemet kan man automatisera konteringar och minska på manuella konteringarna vilket sparar kostnaderna och personalens tid.
Ett annat exempel. På Brottspåföljdsverket skulle det vara viktigt att t.ex. följa upp olika sorters straff, hur mycket kostnader de orsakar och hur mycket årsverken olika straff kostar så att man lätt kan räkna ut att om mängden fångar med t.ex. elektroniskt band ökar, så måste vi få x antal mer euron och x antal mer årsverken.
Frågan är, att gör man inom staten rätta saker kostnadseffektivt. Undertecknad tror inte det. Med mallen kan man också beräkna vad olika processer kostar och vilka produkter som uppstår i de olika processerna. En effektiv gemensam controllerfunktion bör inrättas.
Att-sats
Undertecknad yrkar på:
att SFP ser till att starta en utredning om hur statens alla olika administrativa system kan integreras till ett enda gemensamt med budgeterings- och kostnadsöverföringssystem
att verken och institutionerna jobbar efter månadsbudgetar
att prognoser avges varje kvartal
att de interna revisionerna utvecklas så att även indirekta kostnader följs upp och att kostnader följs upp funktions- och produktvis samt per projekt
att uppföljning och revision sker i alla statens verk och institutioner enligt samma principer
att rapportering av statliga nyckeltal görs enligt enhetliga mallar där man kombinerar kostnader, statistik och årsverken
Motionär
Sakarias Liimatainen, SFP Sibbo
Partifullmäktiges svar
Riksdagens revisionsutskott granskar bl.a. regeringens årsberättelse, Statens revisionsverks verksamhetsberättelse och riksdagsrevisorernas revisionsberättelser. Utskottet bereder även tillsynen över statens skötsel av ekonomin.
Olika utredningar för att åstadkomma en mer effektiv ekonomihantering har även genomförts. Finansministeriet har till exempel haft en arbetsgrupp som tillsattes i juni 2018 som skulle utreda olika aspekter med fenomensbaserad budgetering. Arbetsgruppen rapporterade sina slutsatser i januari 2019, och dessa kan läsas på finansministeriets webbsida.
Uppdraget gick bland annat ut på att utreda olika sätt att genomföra fenomensbaserad budgetering och tillhörande principiella frågor. Arbetsgruppen skulle dessutom kartlägga antalet fenomen som potentiellt borde tas i beaktande och överväga de olika genomföringssättens praktiska och principiella konsekvenserna för budgetens struktur och organiseringen av förvaltningen.
Arbetsgruppen har identifierat flera genomföringsmodeller för fenomensbaserad budgetering där man tillämpat olika slags metoder med olika effekter på budgetens struktur och budgetberedningen, organiseringen av förvaltningen och ledandet av helheter. Funktionaliteten hos fenomensbaserad budgetering beror till väsentliga delar på den politiska viljan att behandla frågor på ett övergripande sätt och att agera på ett sätt som hjälper att lösa problem med fenomenen.
En annan arbetsgrupp har utvärderat berednings- och beslutsprocessen i anslutning till planen för de offentliga finanserna och statsbudgeten. Arbetsgruppen, som också tillsatts av finansministeriet, hade till uppgift att bedöma hur väl processerna i anslutning till planen för de offentliga finanserna och statsbudgeten fungerar, och lägga fram förslag till utveckling av dem med beaktande av hanteringen av den offentliga ekonomin, regeringens berednings- och beslutsbehov samt riksdagens och EU:s krav. Även denna rapport kan läsas på finansministeriets webbsida. Arbetsgruppen föreslår att beredningsprocesserna i anslutning till planen för de offentliga finanserna och statsbudgeten slås samman för att effektivera beredningen. Sammanslagningen av processerna skulle förutsätta att informationssystemet som används för budgetering moderniseras och att budgetpropositionen görs i en mer sammanfattad form.
Det kontinuerliga arbetet med att effektivera budgeteringen och den ekonomiska uppföljningen behöver fortsätta och SFP stöder givetvis arbetet.
