Motion 4 – Skärp kriterierna för bostadsbidraget – sätt ett stopp på betalningsautomaten som tömmer statskassan

Beslut

Partidagens beslut

Motionen anses besvarad med denna utredning.

Behandling

Att använda sig av bostadsbidraget har blivit mycket populärt och under år 2018 levde totalt 849.648 personer (dvs 15% av Finlands befolkning) i hushåll som har erhållit bostadsbidrag. År 2018 betalade Folkpensionsanstalten (FPA) olika sorters bostadsbidrag för sammanlagt 2.112 miljoner euro och till 376.529 hushåll (källa FPA-statistik 2018). Mängden finländare som erhåller bostadsbidrag är oerhört stor och då 25% av befolkningen bor i hyresbostäder och återigen då 15 % av befolkningen erhåller bostadsbidrag för hyra betyder detta att 60 % av alla hyresgäster erhåller statligt bostadsbidrag.

Vilka följder har det här för hyresmarknaden ? Hurpass effektiv kommer marknaden för hyresbostäder att bli då den klart dominerande faktorn i efterfrågan är ett statligt stöd? Bland annat det här kommenterade Vuokraturvas styrelseordförande Timo Metsola (Uusi Suomi intervju 8.8.2019) en följande: ”…Cirka en femtedel av hyresgästerna på ett specifikt område kan erhålla stöd för sitt boende utan att det höjer på områdets hyresnivå. Om det finns fler bidragsmottagare kommer nyttan av stödsystemet småningom att minska och hyresnivån kommer i motsvarande mån att öka. Den nuvarande situationen, där 60% av hyresgästerna omfattas av de subventionerade bostadsbidragen, har lett till en klar höjning av den generella hyresnivån……Vi har hamnat in i en återvändsgränd med att kontinuerligt förstora bostadsbidraget eftersom bidragets hyreshöjande effekt har blivit den största orsaken till att bostadsbidragen behövs….Man uppfunnit en evighetsmaskin som i verkligheten blir finansierad från skattebetalarnas plånbok….”

Det är även intressant att jämföra totalkostnaden för de olika bostadsbidragen 2,1 miljarder euro med andra utgiftsposter i statens budget. T.ex innevarande år 2020 var anslagen för justitieministeriets hela förvaltningsområde (953,7 miljoner), polisväsendet i sin helhet (816 miljoner), gränsbevakningen (267,8 miljoner) och för nödcentralerna och den centrala räddningstjänsten (74,3 miljoner) dvs totalt 2.111,8 miljoner. Slutsumman för dessa fyra viktiga samhällsfunktioner blev nästan exakt det samma som för bostadsbidraget. Därför kan vi ställa oss frågan: Hade Finland haft råd med t.ex fler polisstationer på mindre orter eller hade nedskärningarna i universitets anslag kunnat undvikats om kostnadsökningarna i bostadsbidraget hade varit mindre ?

Totalkostnaderna för de olika bostadsbidragen har utvecklat sig på följande sätt :

2015 totalt 1732 miljoner euro

2016 totalt 1904,6 miljoner euro

2017 totalt 2003 miljoner euro

2018 totalt 2112 miljoner euro

Sifferserien här ovan visar att de olika bostadsbidragen har blivit en gökunge i den finska välfärdsstaten, den har blivit en betalningsautomat som tömmer statskassan och samtidigt upprätthåller hyresnivån på en för hög nivå.

Bostadsbidragen består av två huvudkomponenter dvs av allmänt bostadsbidrag (1489 miljoner euro under år 2018 ) och av bostadsbidrag för pensionstagare ( 600 miljoner) . Kostnadsökningarna har framförallt skett i det allmänna bostadbidraget och vilket till en del beror på att samhällets stöd till studerandes boende sker numera via det allmänna bostadsbidraget som administreras av FPA. Förändringen skedde i augusti 2017 och följaktligen var 2018 det första hela året då studeranden kunde ansöka och erhålla om allmänt bostadsbidrag. En annan delorsak är att mängden flyktingar har ökat i Finland varav de flesta lyfter statligt bostadsbidrag efter att de har erhållit uppehållstillstånd.

År 2018 betalade man åt studeranden både allmänt bostadsbidrag och ett annat mindre stöd för totalt 550 miljoner euro dvs ca 1/3 av det allmänna bostadsbidraget riktades till studeranden. En viktig jämförelsepunkt är år 2016 då stödet till studerandes boende ännu skedde via det gamla systemet via studiestödets bostadstillägg och då var kostnaderna för studerandes boende 264,6 miljoner euro (källa figur 15, FPA-Statistik 2018). Självfallet måste studerandes liv subventioneras men dock man kan diskutera vad som är den rätta nivån och det rätta sättet.

En mycket intressant detalj i FPA statistik är att av mottagarna till det allmänna bostadsbidraget bestod till hela 68 % av en persons hushåll i december 2018 . Med andra ord är 2/3 av det allmänna bostadsbidragets mottagare singel hushåll. Det är mycket viktigt att samhället stöder både studerandes och andra unga vuxnas boende boende och hjälper dem att komma igång med ett självständigt liv. Gällande just denna grupp föreslår jag att samhällets stöd skall i första hand riktas till att stöda kollektivt boende dvs flera personers hushåll var man delar på kök och badrum. Ur ekologisk synvinkel vore det ett bra val och en rätt riktning. Likaså betjänar detta även integrationen av nyanlända flyktingar till det finska samhället. Däremot kan det väl införas begränsningar för allmänt bostadsbidrag till unga singel hushåll. Det är t.ex inte en mänsklig rättighet att helt ensamt kunna få bruka ett kök eller använda ett badrum, Det är inte ens en social rättighet. Även unga singlar skall kunna samsas om användningen av kök och badrum. Standarden i studentbostäder är helt bra och de erbjuder ett första hem för många unga människor på deras fortsatta levnadsbana. Däremot för unga familjer dvs för mödrar med barn eller för sammanboende eller gifta par med barn är situationen en helt annan och det är just de som behöver en av samhället subventionerad hyresbostad.

På grund av både ekologiska och ekomiska orsaker föreslår jag därför att för samhällets stöd till sk singel hushåll införs en åldersgräns på 22 år. Likaså kunde den maximiandel som staten ersätter av boendekostnaderna justeras neråt och då så att stödet är alltid större för bidragsmottagare i arbetslivet. Observera även att inga förändringar föreslås gällande bostadsbidraget åt pensionstagare.

se följande länkar
https://helda.helsinki.fi/handle/10138/303464
https://budjetti.vm.fi/

Därför föreslår jag att SFP:s riksdagsledamöter och övriga funktionärer i riksdagen arbetar för en förändring gällande det allmänna bostadsbidraget så :

Att-sats

  • att förutsättningen för beviljandet av bostadsbidrag till unga en persons hushåll d.v.s till s.k. singelhushåll skall vara att bidragsmottagen är minst 22 år eller äldre.
  • att maximiandelen för det statliga stödet i allmänt bostadsbidrag är högst 65 procent av boendeutgifterna för bidragsmottagare utanför arbetslivet.
  • att maximiandelen för det statliga stödet i allmänt bostadsbidrag är högst 75 procent av boendeutgifterna för bidragstagare som i över fyra månader har arbetat heltid eller deltid och som deltid godkänns arbetsförhållanden var veckoarbetstimmarna är minst 60% av den normala arbetstiden

Motionär

Johan Holmberg

medlem av Sfp i Stor-Hagalund

 

Partifullmäktiges svar

Syftet med bostadsbidraget är att hjälpa personer med små inkomster att klara av sina boendeutgifter. Man kan få bostadsbidrag för boendeutgifter för både hyresbostad, ägarbostad och bostadsrättsbostad. Som framkommer i motionen indelas bostadsbidraget i allmänt bostadsbidrag och bostadsbidrag för pensionstagare. Det allmänna bostadsbidraget är 80 procent av skillnaden mellan de godtagbara boendeutgifterna och bassjälvrisken. Bruttoinkomsterna för alla som hör till hushållet påverkar bostadsbidragets belopp.

De maximala boendeutgifter som beaktas i det allmänna bostadsbidraget varierar regionalt och enligt hushållets storlek. Den inkomstrelaterade självriskandelen fastställs enligt en beräkningsformel och dess belopp påverkas förutom av inkomster även av antalet barn och vuxna i hushållet. I lagen om allmänt bostadsbidrag ingår ett förvärvsinkomstavdrag på 300 euro för förvärvs- och företagarinkomster, dvs. att det görs ett avdrag på 300 euro i månaden i hushållets förvärvs- och företagarinkomster för varje medlem i hushållet när bostadsbidraget beräknas.

Bland annat det faktum att studerande flyttades till systemet för det allmänna bostadsbidraget har ökat på utgifterna för bostadsbidraget. Även mängden pensionstagare som får bostadsbidrag har ökat stadigt. På 10 år har dessa bidragstagare ökat med 16% enligt FPA:s statistik. Utgifterna för social- och hälsovården utgör onekligen en stor del av statsbudgeten, men det är inte alltid ändamålsenligt att jämföra de olika momenten med varandra då det handlar om så olika typers verksamhet som finansieras med utgifterna. SFP jobbar givetvis för en långsiktig ekonomisk politik som är ansvarsfull och hållbar. Vi behöver tillväxt, mer företag och fler arbetsplatser för att kunna finansiera vårt välfärdssamhälle.

Motionären lyfter upp det faktum att största delen av mottagarna till bostadsbidraget är hushåll som bara består av en person. Alla dessa är dock inte ensamboende, eftersom personer som bor tillsammans med separata hyresavtal räknas till olika hushåll om de ansöker om bostadsbidrag, såvida de inte är nära släkt eller sambor. Ensamboende är dock en ökande trend i vårt samhälle. Enligt THL har antalet människor som bor ensamma fördubblats under de senaste 30 åren. För tillfället bor en miljon finländare ensamma och antalet ökar hela tiden. Denna trend är inte unik för Finland, utan syns också i de övriga nordiska och europeiska länderna. Boendekostnaderna är höga för ensamboende och boendeformen är oftast hyresboende. Den här utvecklingen syns också i statistiken för bostadsbidraget.

Regeringen har inlett en reform av den sociala tryggheten och arbetet kommer att beredas i en parlamentarisk kommitté. Bostadsbidragssystemet har varit föremål för riklig offentlig diskussion och kunde säkert fungera mer ändamålsenligt än vad det gör idag. Kommittén som reformerar den sociala tryggheten kommer också att utreda vilka utvecklingsbehov det finns gällande bostadsbidraget. Man strävar till att utveckla det allmänna bostadsbidraget till en mer individuell inriktning och öka incitamenten för arbete. Bostadspolitiken spelar också en stor roll när det kommer till stöd för boende.

Beslutsförslag

Motionen anses besvarad med denna utredning.