Motion 40 – Panostetaan ennaltaehkäiseviin mielenterveyspalveluihin!

Motion

Nuorten hyvinvoinnista puhutaan enemmän kuin koskaan. Silti konkreettiset keinot ja panostukset puuttuvat monella taholla. Vuonna 2019 julkaistussa lukiobarometrissa 37 prosenttia opiskelijoista koki opinnoista johtuvaa uupumusta. Tämä myös hidasti merkittävästi kyseisten opiskelijoiden opintojen etenemistä. Samoja taipumuksia näkyy myös ammatillisella puolella, jossa uupumus ja uupumisriski ovat lisääntyneet viime vuosien aikana. Valitettavasti näemme samantapaisia lukuja jo peruskoulussa. Vuoden 2019 koulukyselyssä 20,1 prosenttia peruskoulun 8. ja 9. luokkaa käyvistä oppilaista olivat uupuneita. Tämä tarkoittaa joka viidettä oppilasta. Todistusvalinnan painoarvon lisääminen korkeakouluvalinnoissa ei ole parantanut tilannetta, vaan päinvastoin pahentanut sitä.

Jotta voimme tulevaisuudessa ennaltaehkäistä nuorten pahoinvointia, haluamme että koulukuraattorilla käynti olisi yhtä tavallista kuin terveydenhoitajalla käynti. Tämä edellyttää, että kaikki oppilaat kutsutaan yläasteella ja toisella asteella kerran kuraattorin tapaamiseen. Kuraattorien määrää on myös lisättävä, jotta kaikki koulut noudattavat kansallista suositusta koulukuraattorien määrästä. Näin jokaisella nuorella on mahdollisuus saada apua ja monia ongelmia on mahdollista ennaltaehkäistä.

RKP-nuoret haluaa myös purkaa Sipilän hallituskaudella toteutuneen valintauudistuksen. Se lisää stressiä yhä nuorempien oppilaiden keskuudessa ja pakottaa monet opiskelijat valitsemaan pitkän matikan. Tämä systeemi vaarantaa lukioiden yleissivistävää roolia. Uudistus ei ole johtanut Sipilän hallituksen asettamiin tavoitteisiin, vaan on vaarantanut oppilaiden ja opiskelijoiden mielenterveyttä entisestään. Siksi uudistus on purettava.

Jotta Suomi myös tulevaisuudessa on houkutteleva maa, jossa on esimerkiksi hyvä työllisyysaste on meidän panostettava nuorten hyvinvointiin ja ennaltaehkäisevään työhön.


Satsa på förebyggande mentalvårdstjänster!

Det talas mer än någonsin om ungas välmående. Ändå fattas de konkreta åtgärderna och satsningarna på flera plan. I gymnasiebarometern som publicerades 2019 upplevde 37 procent av studerande utmattning på grund av studierna. Det här gjorde också studieframgången märkbart långsammare för dessa studerande. Samma tendenser syns också inom yrkesutbildningen, där utmattning och risk för utmattning har ökat de senaste åren. Tyvärr ser vi liknande siffror redan i grundskolan. I skolenkäten år 2019 var 20,1 procent av grundskolans elever i årskurs 8 och 9 utmattade. Det här innebär var femte elev. Den ökade betydelsen av betygsurvalet i högskoleantagningen har inte förbättrat situationen, utan har tvärtom försämrat det.

För att vi i framtiden ska kunna förebygga ungas illamående, vill vi att det ska vara lika vanligt att gå till skolkuratorn som till hälsovårdaren. Det här förutsätter att alla elever i högstadiet och på andra stadiet kallas till träff med skolkuratorn en gång. Antalet kuratorer måste ökas, så att alla skolor följer de nationella rekommendationerna om skolkuratorernas antal. På så sätt har varje ung person möjlighet att få hjälp och det är möjligt att förebygga många problem.

Svensk Ungdom vill häva antagningsreformen som trädde i kraft under Sipiläs regeringsperiod. Den leder till ökad stress bland allt yngre elever och tvingar många elever att välja lång matematik. Det här systemet äventyrar gymnasiernas allmänbildande roll. Reformen har inte lett till de mål som regeringen Sipilä slog fast, utan den har äventyrat elevers och studerandes mentala hälsa ytterligare. Därför måste reformen hävas.

För att Finland även i framtiden ska vara ett attraktivt land, där det till exempel finns en hög sysselsättningsgrad, måste vi satsa på ungas välmående och förebyggande arbete.

Att-sats

RKP-nuoret ehdottaa siksi että RKP tekee työtä sen eteen:

  • Että kansallista suositusta koulukuraattorien määrästä noudatetaan kaikissa kouluissa.
  • Että kaikki oppilaat ja opiskelijat saavat kutsun kuraattorin tapaamiseen vähintään kerran yläasteella ja kerran toisella asteella.
  • Että Sipilän hallituksen tekemä valintauudistus puretaan.

Svensk Ungdom föreslår därför att SFP jobbar för:

  • Att den nationella rekommendationen om antalet skolkuratorer efterföljs i alla skolor.
  • Att alla elever och studerande får kallelse att träffa kuratorn minst en gång på högstadiet och en gång på andra stadiet.
  • Att antagningsreformen som regeringen Sipilä gjorde hävs.

Motionär

RKP-nuoret

Frida Sigfrids
Liiton puheenjohtaja

Malin Lindholm
Liiton pääsihteeri

Partifullmäktiges svar

Barn och ungas välmående ska stödas på olika sätt och det är betydligt effektivare att satsa på förebyggande åtgärder, så att problemen kan åtgärdas innan de blir oöverkomligt stora. Stödet och hjälpen som unga får i skolan med låg tröskel är en viktig del av ungas välmående och vi måste se till att det fungerar på alla håll i landet. Det finns stora skillnader gällande skolornas kurators- och psykologtjänster runtom i landet. Enligt en undersökning av Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Utbildningsstyrelsen (OPH) varierar elevmängden för psykologer och kuratorer mellan under 700 upp till 2000 elever. En del kuratorer och psykologer arbetar bara på ett verksamhetsställe, medan andra arbetar på upp till 12 olika ställen. Stora skillnader i förutsättningarna att utföra jobbet innebär förstås en risk för att tillgången till tjänsterna inte är jämlik.

En nationell målsättning om elevmängden skulle utjämna tjänsternas kvalitet och tillgänglighet. I enlighet med regeringsprogrammet utarbetas en bindande dimensionering inom elev- och studerandevårdens psykolog- och kuratorstjänster. Lagförslaget ska enligt statsrådets lagstiftningsplan sändas till riksdagen detta år. Målet med lagändringen är en jämlik tillgång till elev- och studerandevårdstjänsterna. Svenska folkpartiet förespråkar Finlands psykologförbundets dimensionering på max 500 elever eller studerande per skolkurator eller -psykolog för att kunna garantera alla elever och studerande en jämlik möjlighet till hjälp.

Antagningsreformen innebär bland annat att från och med 2020 får de flesta studerande sin studieplats enbart på basen av betyg, men det är fortfarande möjligt att söka till högskolor och universitet med urvalsprov. Laudatur i lång matematik ger de högsta antagningspoängen oberoende vilken universitetsutbildning man söker till. Reformen har till vissa delar lett till att elever ser sig tvungna att välja t.ex. lång matematik framom ett annat ämne man hellre skulle prioritera.

Beslut

SFP arbetar för:

  • att det inrättas en bindande, nationell dimensionering av elev- och studerandevårdens psykolog- och kuratorstjänster med maximalt 500 elever eller studerande per skolkurator eller -psykolog
  • att alla elever och studerande får kallelse att träffa kuratorn minst en gång i de lägre klasserna, en gång på högstadiet och en gång på andra stadiet, samt har möjlighet att träffa kuratorn oftare vid behov
  • att undervisnings- och kulturministeriet i samarbete med högskolorna snarast rättar till bristerna i högskoleantagningssystemet
  • att fler svenskspråkiga skolpsykologer och kuratorer utbildas
  • att kommunerna gör skolhälsotjänsterna mera lockande för sökande