Motion 5 – Hyperloop Otnäs – Karis – Föglö – Norrtälje – Stockholm

Motion

Detta är en omarbetning av FS-Links ursprungliga förlag om Hyperloop till Stockholm från Helsingfors regionen. Ändstationerna i detta förslag är Stockholm Östra, vid KTH, och Otnäs i Esbo. Bägge ändstationerna har direkt kontakt till den lokala tunnelbanan och ingendera ligger i kärncentrum. Antalet mellanstationer är begränsat till ovanstående för att minska på kostnaderna för stationer. Sträckningen är även märkbart förkortad och rätare än i det ursprungliga förslaget. Beräknad restiden med hyperloopen Otnäs – Stockholm Östra är 25 minuter. ”En timmes tåget” Åbo – Helsingfors får med detta ett nytt alternativ, nämligen tåg Åbo – Salo – Karis , byte till Hyperloop med fortsättning till Otnäs. Åbo – Karis cirka en timme och hyperloop Karis – Otnäs 4 minuter, alltså genom att satsa på snabbare tåg Åbo – Karis och ett smidigt byte till Hyperloopen bör det vara möjligt att komma på 60 minuter till Otnäs varefter Väst-Metro mot Helsingfors. Märk även att Stockholms Östra station kan med detta nås från Åbo på en timme och 21 minuter och med T-banan når vi övriga platser i Stockholm.

I dessa pandemi tider är det bra att planera för framtiden men även för nordiskt samarbete och reella kommunikationer på 2020-talet med decenniets teknik.

 

Bilaga:

Själva motionen försöker kortfattat beskriva visionen men mycket blir utanför.

  1. Valet av Otnäs som ändstation beror på att här som det framkommer av motionen kan man byta till Väst Metron. Men vad ej framkommer är möjligheten att byta till Tallinntåget för resa både mot Ülemiste men även mot Helsingfors – Vanda flygfält. Vidare kan man byta till Spår-Jokern för resa till platser i norra och östra Helsingfors och till Alberga
  2. Valet av Stockholm Östra beror på att vi i Sverige delvis följer Roslagsbanan(1) och väljer ändstationen för just denna. Tunnelbana stationen KTH(2) ligger invid och därifrån når vi övriga delar av Stockholm och särskilt T-centralen
  3. Föglö syftar på stationen på i fråga varande ö. I och med Föglötunneln har vi direkt bilförbindelse in till Mariehamn. Valet av Föglö beror även på att från Föglö utgår det en undervattensrygg mot Sverige (Föglö – Vittenstenen – Lågskär – Flötjan – Söderarm(3) –Kapellskär) som gör det möjligt att bygga hyperloop banan på havsdjup mindre än cirka 65 m, och i och med detta, undvika 200 m djupen i Ålands hav
  4. Norrtälje är vald på grund av att projektet med Hyperloop skyttel(4) vid KTH behöver (kanske) en testbana och sträckan Stockholm Östra – Norrtälje kan möjligtvis utnyttjas för detta. Politiskt sett för att detta projekt skall godkännas i Sverige behövs det i Sverige även en andra station.
  5. Valet av Karis/Raseborg beror på att om man ritar en rät linje från Helsingfors mot Stockholm kommer linjen att passera Raseborg. Genom den betydande svenskspråkiga befolkningen i Västnyland räknar denna motion med att det finns ett tillräckligt intresse att kunna från Västnyland även dagligen pendla till Stor-Stockholm i och med att detta är möjligt med en restid på under en halv timme.

Den mest betydande förändringen i visionen om kommunikation sett från idag är att sträckor på mer än 200 km skall trafikeras med lösningar som klarar sträckan på under en timme. Att höja hastigheten för tåg i det ’oändliga’ kräver minst skyddade banor alltså banor som är under jorden eller på pelare ovan jord. Att på nuvarande rälsar köra med hastigheter på 200 km/h eller mera kommer att döda både folk och fä. Lösningen som Tallinn banan gör, alltså skyddad underjordisk banan, är egentligen enda lösningen för tåg med hastighet på 300 km/h. Frågar bara varför maximihastigheten med bil i Finland är 120 km/h men rälstrafiken får fortfarande köra på liknade villkor hur fort som helst.

Fotnoter:

  1. Roslagsbanan är en smalspårig järnväg som startar vid Stockholms Östra station och har idag två sträckningar varav den norra går mot Kåsta. Itiderna fortsatte linjen ända till Norrtälje men denna del är
  2. Kungliga Tekniska Högskolan
  3. Söderarms fyr, men funktionerar idag ej mer som fyr
  4. Projektet utvecklar en skyttel och deltar i hyperloop skytteltävlingen i Nevada (USA)

 

Hyperloop trafiklinjer

Cirka avstånd mellan stationerna
km min5
Otnäs Raseborg 66 3,96
Raseborg Föglö 181 10,86
Föglö Norrtälje 101 6,06
Norrtälje StockholmÖstra 57 3,42

Det verkliga avståndet blir större eftersom rören inte kan eller bör dras i en rät linje.
Frågan är även om rören dras i tunnlar, hur djupt ner ? Ovan markytan är kanske rören ingen skönhet ochkompromisser måste göras.
Vid byggande av rören under havsytan måste vi även tänka på service och räddnings lösningar.

Eftersom podden alltid kör från ändstationen till ändstationen så blir vi tvungna att ta ställning till alla kombinationer av stationer.

Denna Hyperloop är egentligen två rör, minst, mellan Stockholm Östra och Otnäs / Esbo.

Strukna stationer

(i förhållande till FS-Links plan)

  • Helsingfors-Vanda flygfält → Orsak : I och med Tallinntåget behövs ej rör till flygfältet
  • Helsingfors → Orsak : Otnäs ligger trafikmässigt bättre till med Tallinntåget, Västmetron, Joker spårvagnenoch mindre trafikkaos
  • Åbo→ Orsak : Behovet av daglig pendling mot Stor-Stockholm, finns det verkligen ? Pendling mot Helsingfors regionen finns och är livlig men för detta finns motorväg, pendolino tåg.
  • Salo→ Orsak : Samma problem som för Åbo men dock i mindre skala på grund av att orten är mindre
  • Lojo → Orsak : I och med strykningen av Åbo och med den nya elektrifierade Hyvinge – Hangö banan såligger Karis / Raseborg bättre till
  • Esbo→ Orsak : Esbo centrum ligger för nära Otnäs. Hyperloop Esbo centrum till Otnäs tar så kort tid att skytteln aldrig hinner nå upp normal körhastighet. Vanlig buss ger med detta en bättre service
  • Arlanda→ Orsak : Vi har redan idag Arlanda expressen som kör sträckan Arlanda – Stockholm Centralpå 20 För hyperloop skyttel är sträckan i kortaste laget
  • Stockholm Central → Orsak : Stockholm Central är ersatt med Stockholm Östra. Att planera en hyperloop från Finland och Åland till Stockholms regionen är invecklat och det finns inga goda skäl att planera till tunnlar under centrala Stockholm. Stockholms Östra station gör det möjligt att nå T-banan och genom att i viss mån följa Roslagsbanan blir det kanske mera politiskt acceptabelt
  • Tallinn→ Orsak : Behovet försvinner i detta skede i och med Tallinntåget

Men detta gäller endast första skedet av Hyperloop Otnäs – Stockholm. Senare kan det visa sig att det finns behov av andra stationer utöver dessa fem. Särskilt kommer man att tänka på station på Nagu i Pargas, för att kunna betjänaÅbo trakten.

Tidtabeller för tåg och hyperloop

I och med satsningen på kustbanan och Hyvinge – Hangö banan får vi följande (tidangivelsen är i formen {timmar}:{minuter}):

från till Karis
Helsingfors 0:55 .. 1:17 tåg (VR:s tidtabell)
Åbo 0:59 .. 1:08 tåg (VR:s tidtabell)
Hangö 0:40 tåg (VR:s tidtabell)

”om ej om i vägen vore kossorna i luften foro” så skulle vi med ’en timmes tåget’ ha fått följande till en ’orimlig kostnad’

från Till Åbo
Helsingfors 1:20 .. 1:30 (En timmes tåget)

I och med hyperloop Otnäs – Stockholm Östra får vi följande om vi ser problemet från Karis/Raseborg:

från till Karis
Otnäs 0:03,96 hyperloop
Föglö 0:10,86 hyperloop
Stockholm Östra 0:20,34 hyperloop

Om vi utvecklar detta och beräknar restiden utan att beakta tid för byte av fordon får vi detta för Stockholm Östraoch KTH T-bana stationen:

från till Stockholm Östra
Otnäs 0:24,3 hyperloop
Åbo 1:19 + byte tåg & hyperloop
Karis 0:20,34 hyperloop
Hangö 1:01 + byte tåg & hyperloop
Föglö 0:09,48 hyperloop

 

Motsvarande för Otnäs-Kägeludden blir:

från till Otnäs
Åbo 1:02 + byte tåg & hyperloop6
Karis 0:03,96 hyperloop
Hangö 0:43 + byte tåg & hyperloop
Föglö 0:14,82 hyperloop

 

Hastighetsberäkningarna för hyperloop utgår från en körhastighet på 1Mm/h (= 1000 km/h). Beräkningen innehåller dock felet att vid både acceleration till och retardation från körhastigheten tar sin tid och möjligtvis blir körhastigheten mera än 1Mm/h. På kortare sträckor blir beräknad restid dock längre än vad som här är skrivet.

1.5 Jämför resultatet med ’en timmes tåget’

Teknik ?

Är det möjligt att bygga ett flera mil långt lufttätt rör så kröker sig både i vertikalt och horisontalt läge ? I dag finns det korta testbanor varav två eller tre i Europa men erfarenhet saknas för flera mil långa testbanor, som i föreslås i denna motion även går under vatten. Ett av problemen är vad händer om röret läcker varför trycket i röret ej mer ärlufttrycket på 10 km höjd, så som planerat.

För att göra saken ännu värre, röret läcker men under havsytan. Ett plötsligt läckage under havsytan skulle resultera i en vattenstråle som stoppar all trafik genast och hur skall de arma passagerarna som sitter i sina skyttlar egentligen räddas ? Lyckligtvis i motionens Otnäs – Stockholm hyperloop bana föreslås det att banan inte byggs under 65 m från havsytan räknat. Detta djup gör det möjligt för dykare att dyka ner till röret. Men om lösningen skulle bygga på kommande erfarenheter av Tallinnbanan så är rören betydligt djupare men i detta fall finns det säkert erfarenhet avräddningslösningar baserade på Tallinntåget.

Egentligen är en hyperloop ett magnetisk levitations (mag.lev) tåg som rör sig i ett nästan lufttom rör. Mag.lev tekniken i sig har funnits i åratal så detta borde inte bereda svårigheter. Att skicka ’post’ i rör är även en välkändteknik.

Att hyperloop röret under jord och hav egentligen går i en tunnel gör det möjligt att öka trycket till normal lufttryck och öppna röret där det behövs. Som säkerhetslösning kan man bygga luftslussar i röret som vid behov kan stängas,varefter trycket i detta segment kan ökas.

 

 

Pandemi effekten för arbetet

COVID-19 pandemin har gjort det klart att mycket tidigare ’kontorsarbete’ nu även kan göras på distans. Men fråganom när en ’kontorsarbetare’ måste fysiskt dock vara på plats är något som bör utvecklas nu på 2020-talet. I regel kan man säga att det är ytterst svårt att både sälja och vara övertygande på distans om vi jämför detta med att vara fysiskt närvarande. Men i detta finns ett intressant specialfall, nämligen kan man från att ha varit på distans inom en eller två timmar vara fysiskt närvarande ? Redan idag görs detta genom att man hoppar in i bilen och kör till kontoret. Men hur skulle det vara med hoppa in i ’vad det nu är’ och vara på samma tid på kontoret, där ’vad det nu är’ kan vara en kombination av

  • privat bil, Tallinn tåget och taxi
  • taxi, hyperloop, T-bana

Men även för de som ej arbetar på distans kommer både Tallinn tåget och Stockholms hyperloopen att göra det möjligt att bo hemma i Helsingfors regionen men jobba i Harrien (= norra Estland) eller i Stockholms regionen men med restid till jobbet på under två timmar, kanske bara en timme.

Att-sats

Föreslår att SFP arbetar för en Hyperloop bana till Stockholm

Motionär

John-Eric Söderman

SFP i Stor-Alberga, Esbo

Partifullmäktiges svar

Människor har alltid rört på sig, och via teknologiska framsteg har vi drastiskt lyckats förkorta restiderna för allt från korta resor till resor mellan kontinenterna. I ett samhälle där mycket av kommunikationen mellan människor det senaste året flyttat till virtuella miljöer är det rimligt att tänka att sig att våra beteendemönster påverkats och att många möten som tidigare krävde resande antagligen kommer att skötas via skärmar även framöver. Det betyder givetvis inte att vårt behov av smidigt resande försvinner, vi kommer att ha behov av att transportera både varor och människor runt världen också framöver.

Det sker en mängd tekniska framsteg hela tiden som öppnar nya möjligheter. Det globala behovet att frångå fossila bränslen har lett, och leder hela tiden till nya lösningar. Elflyg är ett exempel på en bransch i snabb utveckling. Motionären lyfter fram en annan spännande framtida form av transport, nämligen Hyperloop, ett koncept som i sin nuvarande form är framtagen av Elon Musk, mannen bakom bl.a. bilmärket Tesla och det privata rymdföretaget Spacex. Konceptet bakom Hyperloop är ändå numera öppet och ett flertal företag och forskningsprojekt arbetar med det. Man kan jämföra Hyperloop med rörpost, ett beprövat koncept som flitigt används t.ex. på apotek och sjukhus. Beräkningar har presenterats där hastigheter på upp till 1200 km/h är möjliga, vilket förstås skulle möjliggöra mycket snabba transporter. Även om många spännande projekt planeras och mycket medel läggs ner på forskning är arbetet ännu i ett tidigt stadium. Det finns inga kommersiellt genomförda projekt, bara korta tester har genomförts med mänskliga passagerare.

Man kan med fog säga att Hyperloop är ett exempel på en lovande framtidsvision för transporter av människor och varor, och det är förstås viktigt att sådana visioner understöds. För partiet är det ändå inte ändamålsenligt att låsa sig vid någon teknisk lösning, utan vi ska fortsättningsvis vara öppna för alla idéer som för vårt samhälle framåt, också när det gäller olika sätt att förflytta människor från plats A till B.

Beslut

Motionen föranleder inte åtgärder.