I vår görs viktiga beslut för Finlands framtid

För två år sedan var det undantagsförhållanden i vårt land. Orsaken var ett envist virus, covid-19, som skulle bli vår objudna gäst i såväl Finland som i hela världen för flera år framåt. Vi har alla prövats hårt av coronatiden, och vi hade inte ännu hunnit lägga den krisen helt bakom oss, före Putin och Ryssland slungade in oss i följande kris. 

Putin tog kriget till Europa då han invaderade Ukraina. Ryssland och enbart Ryssland bär ansvar för all den grymhet som Ukraina och dess invånare nu utsätts för. Rysslands agerande är så brutalt och så hänsynslöst att vi inte sett något liknande sedan andra världskriget. Miljontals människor flyr sitt hemland, de flesta kvinnor och barn. Krigets kalla ansikte visar sig varje dag i våra tv-rutor och på sociala medier. Den humanitära katastrofen är ett faktum. Bilderna av familjer som tar farväl av sitt hemland etsar sig fast på näthinnan. Men bland alla dessa fruktansvärda bilder syns också hjälpen. Det gläder mig att EU och västvärlden står eniga för att hjälpa Ukraina. Många människor i Finland och runt om i Europa visar både vilja och handlingskraft när det gäller att hjälpa dem som flyr. 

Sanktionerna mot Ryssland har satt rubeln i fritt fall. Samtidigt skjuter oljepriset i höjden. Putins bränslepriser syns också hos oss. Det leder till problem för många finländare. Bland annat vårt redan hårt drabbade jordbruk men också exempelvis transportbranschen. 

Jag är glad att vi i regeringen med snabb tidtabell kunnat fatta beslut om att stödja den inhemska matproduktionen med omkring 300 miljoner euro. Läget inom jordbruket är akut bland annat på grund av höga energikostnader och en marknad som inte fungerar på ett optimalt sätt. Nu är det viktigt att vi värnar om jordbrukets verksamhetsförutsättningar i Finland, bringar framtidstro för våra bönder och bidrar till att vårbruket kan inledas. Det är av nationellt intresse att vi är självförsörjande.

Vi måste också komma bort från beroendet av rysk energi. Fennovoimas projekt i Pyhäjoki kommer inte att gå vidare till regeringens bord den här perioden. 

Varje minister vet att det nu handlar om för Finland oerhört viktiga beslut som vi har framför oss. Vi har övergått från coronapandemihantering till en helt ny krishantering. För kriget i Ukraina kommer få långt gående konsekvenser. Vårt absolut viktigaste uppdrag är att säkra Finlands och finländarnas trygghet nu, i morgon och på lång sikt. Vårt lands självständighet, suveränitet och självbestämmanderätt ska ingen någonsin få ta ifrån oss. 

För oss i Finland innebär Rysslands brutala agerande att vi naturligtvis behöver fundera noga på vår egen situation. Just nu är läget lugnt vid vår östra gräns, det finns inget direkt militärt hot mot Finland, och försvarsmakten har läget under fullständig kontroll. Kontakterna till Sverige är täta liksom med övriga Norden, EU och USA. Vårt partnerskap med Nato är även synnerligen viktigt och Finland svarar på Rysslands ageranden som en del av Europeiska Unionen.

Svenska folkpartiet har en längre tid redan talat för ett Nato-medlemskap. Vi har ingen orsak att ändra den linjedragningen. Opinionssiffrorna för ett Natomedlemskap här i Finland är anmärkningsvärda. Yle:s senaste mätning visar att 62 % av finländarna stöder ett Natomedlemskap. Budskapet till oss beslutsfattare är tydligt. 

Debatten i riksdagen om det allvarliga läget har åtminstone tills skrivande stund varit sansad och mycket samstämmig. Det är vår styrka som nation. Att vi kan hålla ihop då det verkligen behövs. Dörren till Nato står öppen. Nu är det viktigt med en bred diskussion om våra säkerhetspolitiska alternativ för att hitta den bästa lösningen för Finland. Det handlar om vår och hela Europas framtid och säkerhet.

Mikko Ollikainen: en rikspolitiker med talkobakgrund

För riksdagsledamot Mikko Ollikainen är den lokala samhörigheten och gemenskapen  ryggraden i politiken. Det går nog ingen som besöker Ollikainen i hans österbottniska hemtrakter miste om. 

Läs föregående artikel

Sandra Bergqvist är mån om att bevara livet i skärgården och på glesbygden – fastighetsskattereformen får inte vara ett hot

Det förslag till fastighetsskattereform som ligger på bordet just nu kan innebära en kraftig höjning av fastighetsskatten. Reformens ändamål är att man på ett riktigare sätt kunna beakta markområdens och byggnaders verkliga marknadsvärde. Problemet är att reformen kraftigt kan drabba enskilda fastighetsägare runt om i landet då beskattningsvärdet på mark kan höjas med upp till över 600 %. SFP:s vice ordförande, riksdagsledamot Sandra Bergqvist är mycket kritisk till den reform som nu är på remissrunda. Ett förslag SFP inte godkänt.

Läs följande artikel