Beslut
Partistyrelsens beslutsförslag:
- att partiet i sin verksamhet och sina program lyfter upp behovet av att stärka den pedagogiska kompetensen inom högskoleutbildningen.
I övrigt anses motionen besvarad med redogörelsen ovan.
Behandling
Motion om effektivering av utbildningen på tredje stadiet
Utbildningen på tredje stadiet står inför stora utmaningar. Under de närmaste åren kommer årskullarna att minska drastiskt. Årskullen som 2018 kommer in i tredje stadiets utbildning är 18000 färre än de årskullar som finns inne i utbildningssystemet idag.
Utbudet av högskoleutbildning är idag så gott som oändligt. I Svenskfinland har vi i dag sju universitet och högskolor som ger utbildning på svenska. Finländska studenter har idag25 yrkeshögskolor och 16 universitet att välja mellan. Därtill är Europas universitet öppna för ungdomar med finländsk grundutbildning. Våra stu- denter är dessutom välkomna på många andra håll i världen som följd av Finlands strålande resultat i OECDs Pisa-undersökningar.
Dagens studerande ställer betydligt högre krav på sin utbildning än tidigare generationer. Studenterna har ofta synpunkter på såväl metoder som innehåll i kurshelheterna. Internationellt studentutbyte har också öppnat nya perspektiv på utbildning.
Utbildningen på tredje stadiet ska grunda sig på forskning. Av lärare som anställs vid universiteten krävs både forskarutbildning och egen aktiv forskning. Fackutbildning och egen forskning är grundläggande ingre- dienser i en universitetslärares vardag.
För att utbildningen ska hålla hög kvalitet krävs det ändå att både stoff och metod lämpar sig för den omgivning de ska tjäna. Brist på pedagogiska grundkunskaper blir ändå till en allvarlig black om foten eft- ersom som en lärare som saknar de pedagogiska grunderna inte har den vokabulär som krävs för att föra en pedagogisk diskussion. Det är lärarna på tredje stadiet som har nyckelrollen när det gäller att få utbildningen att fungera. En gedigen pedagogisk utbildning kunde erbjuda nya möjligheter.
Lärarna vid yrkeshögskolorna bör enligt lagen ha yrkeslärarbehörighet dvs. 60 sp pedagogiska studier. På universitetens lärare ställs ännu inga formella krav men t.ex. Åbo Akademi har infört en rekommendation att alla lärare som nyanställs ska ha avlagt 5 sp universitetspedagogik.
Många universitet erbjuder sina lärare utbildningshelheter på 25 sp i universitetspedagogik vilket torde vara en lämplig miniminivå. Färska undersökningar visar att det förekommer en påfallande brokighet när det gäller både organisering av och innehåll i utbildningen i universitetspedagogik. En koordinerande normering och samordning kunde höja kvaliteten på utbildningen märkbart. Här kunde Helsingfors universitets up- plägg användas som modell i och med att HU är det enda universitetet i Finland med en professur i univer- sitetspedagogik.
Ett förenhetligande av den pedagogiska utbildningen av lärare inom universitet och högskolor ligger i samhällets intresse. En välutbildad personal kan försnabba genomströmningen och minska avbrottsprocent- en. Med ett stimulerande kursupplägg lär sig studenterna dessutom mera och kan bidra med sina kunskaper till utvecklande av samhället.
Svenska folkpartiet i Åbo r.f. yrkar på att Svenska Folkpartiet r.p. arbetar för:
att universiteten i fortsättningen ska kräva pedagogisk behörighet (minst 25 sp) av sina lärare
att en normgivande grundstruktur för studier i universitetspedagogik införs enligt Helsingfors universitets modell
att en normerande samordning av yrkeslärarutbildningen mellan svenska och finska enheter förverkligas Svenska folkpartiet i Åbo r.f.
Barbro E Schauman ordf. Nina Lindholm, sekr
Partistyrelsens svar:
Motionärerna behandlar i sin motion
-behovet av pedagogiska färdigheter och kompetens inom tredje stadiets utbildning -mångfalden av utbildning på svenskt håll inom tredje stadiet samt
-behovet av samordning av yrkeslärarutbildning mellan svenska och finska enheter.
Undervisnings- och kulturministeriet inväntar i skrivande stund svar av de svenska yrkeshögskolorna Novia och Arcada gällande ett intensiverat samarbete. Önskemålet är en sammanslagning av dessa två yrkeshög- skolor.
Undervisningsministern har tydligt uttryckt ministeriets åsikt om att yrkeshögskolorna ska vara enspråkiga, vilket på finlandssvenskt håll betyder att det svenska från de tvåspråkiga yrkeshögskolorna i Vasa och Borgå överförs till Novia och Arcada.
Inom universitetsutbildningen är det svenska inslaget motiverat per enhet, men regionalt finns behov av rationaliseringar bl.a. gällande filialer och undantagsutbildningar i Vasa och Helsingfors.
Yrkeslärarutbildningen på svenskt håll är organiserad så att den pedagogiska utbildningen ges av Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Detta garanterar den pedagogiska kompetensen för lärare inom yrkesutbildnin- gen och det finns inga behov av att ändra på denna praxis. På finskt håll är ansvaret för yrkeslärarutbildnin- gen hos yrkeshögskolorna.
Inom ramen för universitetens autonomi kan universiteten själv bestämma omfattningen och kraven på ped- agogisk kompetens vid anställning av forskare och lärare. Samtliga universitet i landet har fastställt rekom- mendationer som till sin omfattning varierar beroende på kategori av anställning och anställningens längd. Oftast görs en helhetsbedömning av den sökandes kompetens. Kravet på pedagogisk utbildning varierar också ofta vid anställning och efter några års anställning. Dokumenterade pedagogiska studier undervisning- saktivitet, anställningsintervju och undervisningsprov som bedöms av en pedagogisk nämnd är element som används vid bedömning av pedagogisk kompetens.
Enligt universitetslagen (558/2009) 33 § ska professorerna bedriva och leda vetenskaplig forskning och med- dela därpå grundad undervisning. En professor ska äga förmåga att leda, utveckla och följa upp den pedago- giska verksamheten inom sitt ämnesområde.
Motionärerna föreslår Helsingfors universitets utbildningshelhet som normerande modell. Åbo Akademis styrelse har beslutat att forskare och undervisande personal vid anställning utarbetar en universitetsportfölj som underlag för bedömning av den sökandes lämplighet för befattningen. Redan anställda lärare uppmun- tras också att dokumentera sin pedagogiska kompetens i en universitetsportfölj. Syftet med universitetsport- följen är att lyfta fram betydelsen av god kvalitet i universitetsutbildningen och att främja universitetslärarnas karriärutveckling. Vid Åbo Akademi har styrelsen beslutat att universitetspedagogik ska bestå av sammanlagt 15 sp som Pedagogiska fakulteten ansvarar för.
Det är uppenbart att universiteten fäst uppmärksamhet på hur viktigt element den pedagogiska kompetensen utgör inom utbildning och därför inom ramen för universitetets autonoma ställning skapat både regelverk och normer för att höja den pedagogiska kompetensen.
