Motion 26 – Jämlikhet i lönerna

Beslut

Partidagen beslöt

  • att SFP:s företrädare i regering, riksdag och kommuner fortsätter att arbeta för att män och kvinnor ska få samma lön för likvärdigt arbete.
  • att SFP:s företrädare i regering och riksdag arbetar för en jämnare fördelning av kostnaderna för föräldraledigheter samt för införandet av 6+6+6 modellen.

Behandling

Jämlikhet i lönerna

Likalön är den jämställdhetsfråga som har gått allra långsammast framåt i Finland.

En del av ojämlikheterna i lönerna beror på att olika branscher värderas olika. Även faktorer som deltidsanställning och snuttjobb inverkar. I kvinnodominerade branscher är lönerna i genomsnitt lägre än i mansdominerade branscher. Kommunerna är en stor arbetsgivare med många kvinnodominerade arbetsplatser. För att nå målet med jämlikhet i lönerna krävs att värderingen av kvinnodominerade branscher ökar och att alla parter är villiga att satsa mera pengar på dessa branscher. Svenska Kvinnoförbundet uppmanar Svenska folkpartiets representanter i kommunala organ att verka för:

 

  • att arbetsvärderingssystemet uppföljs och vid behov förnyas i syfte att fastställa lönerna jämlikt.

 

Svenska Kvinnoförbundet r.f.

Carola Sundqvist                                       Agneta Udd-Saarela

Förbundsordförande                                 Generalsekreterare

Partistyrelsens svar

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor är en fråga som engagerat redan länge. Det tycks vara mycket svårt att nå målet om att samma arbete skall ge samma lön.

Publikationen ”Segregation och löneskillnader mellan könen. (Social- och hälsovårdsministeriets rapporter, ISSN 1236-2115) kartlägger bland annat orsaker till löneskillnader. Rapporten konstaterar att löneskillnaderna mellan män och kvinnor påverkas av det faktum att män utför arbeten som är typiska för män och kvinnor utför arbeten som är typiska för kvinnor inom samma bransch. Enligt rapporten förklarar yrkessegregationen omkring 40-50 procent av den totala löneskillnaden inom den offentliga sektorn och något under 30 procent inom den privata sektorn. Yrkessegregationen orsakar inte i sig löneskillnaderna. Skillnaderna beror på hur män och kvinnor placerar sig i välavlönade och lågavlönade uppgifter. Skillnaden i männens och kvinnornas genomsnittliga löner kan i huvudsak förklaras med att kvinnor i högre grad än män har lågavlönade yrken. Arbetsmarknadsparternas ansvar för situationen bör noteras, och dessa bör uppmanas att vidta åtgärder som motverkar löneskillnaderna.

Enligt jämställdhetslagen ska arbetsplatser med fler än 30 anställda ha en jämställdhetsplan som innehåller en lönekartläggning. Kartläggningen är en metod med vilken man kan belysa löneskillnaderna mellan könen på arbetsplatsnivå. I kartläggningen jämförs lönerna mellan alla anställda som arbetar för samma arbetsgivare.

 

Partistyrelsen föreslår

att     SFP:s företrädare i regering, riksdag och kommuner fortsätter att arbeta för män och kvinnor skall få samma lön för likvärdigt arbete

 

Partifullmäktiges utlåtande:

Partifullmäktige efterlyser förslag på mer konkreta åtgärder för att uppnå lönejämställdhet. Till exempel: Vill man reformera föräldraledigheten och dess finansiering?