Motion 27 – Skatteavdrag för barn

Motion

Skatteavdrag för barn

Barnfattigdomen i Finland ökar. Enligt uppgifter från Institutet för hälsa och välfärd (THL) har den tredubblats sedan 90-talet. Då man mäter barnfattigdom i industriländer handlar det om relativ fattigdom – hur ett barn lever i förhållande till andra barn. Idag räknas en familj med två barn som fattig om inkomsterna ligger under 1 700 euro per månad. Ungefär 135 000 barn beräknas leva i fattiga familjer.

Bland annat de stigande matpriserna har bidragit till ökad barnfattigdom, hävdar Mannerheims barnskyddsförbund. Barnombudsmannen har i sin tur påpekat att fattigdomen koncentreras till familjer med ensamstående föräldrar och familjer med många barn.

Barn som lever i fattiga familjer känner ofta skuld då föräldrarna inte har råd att köpa olika förnödenheter. Barnen upplever också lätt utanförskap då de inte kan delta i aktiviteter på samma sätt som andra barn och unga.

För att stävja utvecklingen har Mannerheims barnskyddsförbund och barnombudsmannen föreslagit att man återinför skatteavdrag för barn. Avdraget avskaffades i tiderna under 90-talets lågkonjunktur. Beslutet att slopa barnavdraget innebar för många barnfamiljer att ekonomin märkbart förändrades och då blev också barnfamiljernas konsumtion sämre. Barnavdraget var ett bruttoavdrag som minskade den beskattningsbara inkomsten. Avdraget var flexibelt så att det var möjligt för varje familj att räkna ut och välja det mest fördelaktiga alternativet för familjen.

Eftersom barnbidraget, vars realvärde sjunkit rejält under de senaste 20 åren, påverkar många andra stöd vore det rättvisare med ett skatteavdrag än med ett förhöjt barnbidrag. Om skatteavdraget görs som ett direkt avdrag från statsskatten för endera föräldern, skulle det också vara rättvisare än ett avdrag från inkomsten, som i praktiken slår helt olika ut, beroende på progressionen.

 

Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att Svenska folkpartiet arbetar för:

– att det utreds hur avdrag på statsskatten kan införas för barnfamiljer.

 

Svenska Kvinnoförbundet r.f.

Carola Sundqvist                                       Agneta Udd-Saarela                                 

Förbundsordförande                                 Generalsekreterare

 

Partistyrelsens svar

Motionärerna lyfter fram en synnerligen väsentlig fråga. Att det, som motionerna påpekar, i Finland idag beräknas finnas 135 000 barn som lever i fattigdom kan på intet sätt anses acceptabelt. Alla idéer på åtgärder för att korrigera detta missförhållande är välkomna.

Den svaga ekonomiska tillväxten som Finland är inne i förespås fortsätta de närmaste åren. Även osäkerheten i den ekonomiska omvärlden kräver att statsfinanserna sköts med strama tyglar. Alla åtgärder som minskar statens inkomster, eller ökar utgifterna måste därför noggrant övervägas.

Flera åtgärder har gjorts som direkt och indirekt är menade att underlätta situationen även för barnfamiljer. Regeringen beslöt i ramrian utöka hushållsavdraget, och gör en större satsning på att förverkliga ungdomsgarantin. De stöd som riktar sig till de som har det sämst har bibehållits. Barnbidraget, och rätten till dagvård är också viktiga delar i det pussel som samhället lägger för att stöda barnfamiljer.

Det bör i alla fall finnas möjlighet att även utreda ifall skatteavdraget för barn kunde återinföras i någon form. Frågan bör utredas, och Svenska folkpartiet delar Svenska kvinnoförbundets oro över de fattigaste barnfamiljernas situation.

 

Partistyrelsen föreslår att SFP:s representanter i riksdag och regering arbetar för  

att                 det riktas ekonomiskt stöd och riktade åtgärder till fattiga barnfamiljer

 

Partifullmäktiges utlåtande:

Vi har barnfattigdom i dagens Finland och de sociala förmånerna bör ses över. Vilka förmåner påverkar varandra? De befintliga systemen leder i vissa fall till ett negativt ekonomiskt utfall för familjen.

 

Beslut

Partidagen beslöt att SFP:s representanter i riksdag och regering arbetar för

  • att det riktas ekonomiskt stöd och riktade åtgärder till fattiga barnfamiljer