Motion 1 – Låt utbudet möta efterfrågan

Beslut

Partidagen beslöt att SFP:s representanter i riksdag och regering skall verka för:

  • att den ökning av nybörjarplatser som strukturreformpaketet medför bör riktas till sådana branscher där ett verkligt behov finns.

Behandling

Låt utbudet möta efterfrågan!

Högskolesektorn i Finland står inför en mängd utmaningar. Samtidigt som stora nedskärningar planeras i finansieringen för speciellt yrkeshögskolesektorn innefattar strukturreformspaketet ett löfte om att utöka antalet nybörjarplatser vid högskolorna för att på så sätt underlätta för ungdomar att få en studieplats. Det finns därmed en överhängande risk att sparkraven resulterar i att man ökar mängden studieplatser inom branscher med relativt ”billig” utbildning istället för att se till arbetsmarknadens behov.

Såväl universitet som yrkeshögskolor erhåller numera sin statliga basfinansiering enligt en resultatbaserad finansieringsmodell, även om modellen inte är identisk för de två högskolesektorerna. I bägge modellerna ingår ett resultatmål om studerande som avlagt minst 55 studiepoäng under året, i universitetens finansieringsmodell utgör detta mål 11 % av slutsumman och i yrkeshögskolornas modell hela 24 %. Tanken är att finansieringsmodellen ska sporra högskolorna att underlätta för studerande att hålla en snabb studietakt. Det blir ändå problematiskt då en högskola i kan anta fler studerande till en utbildning än det finns nybörjarplatser, om än utan att erhålla finansiering för dessa studerande. Dessa extra antagnas prestationer räknas ändå med då högskolornas resultat fastställs. Det finns därmed en risk att högskolorna går in för att anta extra studerande till utbildningar med låga kostnader per studerande, vilket både förvränger resultaten och leder till överutbud på utbildad arbetskraft i vissa branscher.

Vi undertecknande anser därför att SFP:s representanter i riksdagen och regeringen skall verka för:

att den ökning av nybörjarplatser som strukturreformpaketet medför bör vara möjligast moderat och riktas till sådana branscher där ett verkligt behov finns. Att de studerande som antagits utöver det fastslagna antalet inte beaktas då den resultatbaserade finansieringen räknas ut för högskolor som antar fler nya studerande till sina utbildningsprogram än de har fastslagna nybörjarplatser, även om de studerande presterat de 55 studiepoäng som krävs.

att då ett utbildningsprogram flyttas från en högskola till en annan, skall finansieringen gradvis överföras från den gamla till den nya högskolan så att den mottagande högskolans ekonomi inte får extra belastning innan resultaten syns i dess statistik.

Niklas Mannfolk                                       Sandra Grindgärds
Förbundsordförande                                 Förbundssekreterare
Svensk Ungdom                                        Svensk Ungdom

Partifullmäktiges svar

Motionärerna lyfter upp en omtalad del av strukturreformspaketet, nämligen det så kallade ”åtgärdande av anhopningen av sökande” som innebär en tidsbunden ökning av antagningarna. I regeringens beslut från budgetförhandlingarna i augusti 2013 kan vi läsa följande: Samtidigt med reformen av högskolornas urval åtgärdas den stora anhopningen av sökande genom att för en viss tid öka antagningen av studerande speciellt inom branscher som är centrala för arbetslivet. I regeringens beslut om genomförande av det strukturpolitiska programmet har man specificerat att den tidsbundna ökningen av antagningen genomförs med en början senast 2015.

Tilläggsprogrammets längd, omfattning och finansiering bestäms i samband med regeringens beredning av budgetramarna. Det som är klart är att tilläggsplatserna måste tillföra ett mervärde, och tanken har varit att på detta sätt avhjälpa bristen på behörig arbetskraft. Det viktiga är, precis som motionärerna påpekar, att se till att det verkligen blir så. Motionärerna lyfter även upp frågor gällande finansieringen av högskolorna, och anser att ”extra” studerande inte ska få räknas med i resultatet.

Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) kommer tillsammans med högskolorna överens om antal examina, varefter högskolorna själva besluter om antal nybörjarplatser. Med andra ord kan man inte tala om att man tar in fler studerande än det finns nybörjarplatser, utan man tar i vissa fall in fler studerande till ett program än antal examina man kommit överens med UKM. Dessutom faller beslutanderätten om nybörjarplatserna inom sfären för högskolornas självbestämmande och är inte en fråga som besluts i resultatförhandlingarna.

Då man fastställer en högskolas resultat räknas samtliga studerandes prestationer med, även om man vid en linje har fler studerande än antal examina man får finansiering för. Universiteten får ändå ingen resultatfinansiering för de examina som erhålls utöver den kvot man kommit överens om med UKM, varför det inte torde ligga i universitetets intresse att ha alltför många fler nybörjarplatser än antal examina i överenskommelsen. Det är ändå realistiskt att räkna med ett visst bortfall på grund av avbrutna studier och byte av examensinriktning, varför en moderat ”överintagning” kan vara motiverad.

På yrkeshögskolesidan erhålls finansieringen enligt nuvarande modell i enlighet med den kalkylerade mängden studerande, dvs. i praktiken det branschspecifika antal studerande man beslutat om i avtalsförhandlingarna med UKM. Detta försäkrar att en märkbar överintagning inte är ekonomiskt lönsam. Motionärerna yrkar även på att en eventuell flytt av ett utbildningsprogram inte ska belasta ekonomin vid den mottagande högskolan innan man erhåller resultat och därmed finansiering för programmet. I praktiken torde de flesta överföringar kunna skötas på detta sätt genom ett avtal mellan högskolorna. Dessutom är yrkeshögskolornas utbildningsansvar (examina och examensbenämningar) sedan inledningen av detta år fastställda i koncessionerna, så en flytt av ett utbildningsprogram från en högskola till en annan kräver numera en ändring av koncessionerna vilket i praktiken innebär en behandling i statsrådet.

Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP:s representanter i riksdag och regering skall verka för:

  • att den ökning av nybörjarplatser som strukturreformpaketet medför bör riktas till sådana branscher där ett verkligt behov finns.