Beslut
Partidagen beslöt:
Gemensamt svar på motion 8 och 9.
Klimatlagen, energieffektivitet och småskalighet
Partidagen beslöt att SFP verkar för
- att Statsrådet även under denna riksdagsperiod lägger Finlands klimat- och energimålsättningar högt på agendan genom en nationell klimat- och energistrategi där framtidens elbehov och nya målsättningar för energisektorn definieras och fastställs och att partiet vaksamt följer de anpassningsåtgärder som tagits i och med den långsiktiga klimatpolitiska strategin
- att HINKU och liknande projekt och statliga institutioner som konsulterar kommuner i deras frivilliga strävan efter att spara och effektivera kommuners energikonsumtion får en fortsättning och kontinuitet
- att stöda skattelättnader åt privatpersoner eller företag som väljer att ändra sin energiproduktion till förnybara energikällor (speciellt bioenergianläggningar) eller bygga nollenergibyggnader
- att öka incitamenten och förutsättningarna för mindre elproducenters återförsäljning av el och en utredning av möjligheterna till att liberalisera elnätverken och utöka lokala energilösningar för mindre företag
- att de förnybara energiformernas framtida behov tas i beaktande då man utvecklar utbildningsbranschen och verksamhetsfältet
- att det i Finland görs en ingående utvärdering av hur inmatningstarifferna för vindkraften fungerar.
- att utveckla den nordiska elmarknaden, öka förutsättningarna för elfordon att trafikera Norden som ett enda område och stimulera hållbar energikonumtion inom transportsektorn genom ekonomiska styrmedel såsom skattelättnader för elfordon och investeringar i tankställen för elbilar i Finland och Norden
- att kriterierna för produktionen av biobränslen i EU möjliggör att Finland kan dra nytta av sina skogs- och jordbruksråvaror till fullo
- att stöda utbyggnad av vindenergi på ändamålsenliga platser, samt se över besvärsrätten och den invecklade beslutsprocessen för uppförandet av vindparker.
- att hållbara mål för energikonsumtionen inom transportsektorn, vilka även främjar en utveckling och konkurrenskraftighet av avancerade förnybara drivmedel, fastställs som del av EU:s klimatmål.
Behandling
Förnuft i stödet för förnybar energi
Finland är till skillnad från många andra EU-länder helt beroende av någorlunda förmånlig elenergi. Vår tunga industri och vårt kalla klimat gör att elförbrukningen per capita är rätt hög i Finland, trots att vår industri och våra hushåll är de kanske mest energieffektiva i världen.
En stor del av vår elenergi produceras fortfarande av importerat fossilt bränsle, främst stenkol. Även direkt elimport är tyvärr fortfarande nödvändig vid kalla vinterdagar, då börspriset på el är som högst. Den senaste vintern klarade vi oss, men det kan nog ännu komma några kalla vintrar.
För att minska importen av fossila bränslen, bör vi satsa på inhemsk förnybar energi, men detta bör ske med förnuft och med beaktande av ekonomiska och tekniska realiteter. På grund av skicklig lobbning har vindkraften tagit en alltför stor del av stödet för förnybar energi. I stället borde vi i Finland satsa på sådan förnybar energi som skulle ge arbetsplatser och främja forskning för nya energilösningar.
Bioenergi är nyckeln till framtida energilösningar. Ett biogaskraftverk kan producera el betydligt billigare än vad vindkraften klarar av. Vindkraften behöver kostsam, ofta fossil reservkraft eller hjälp av importelenergi, då det inte blåser. Vindelenergi kan inte med ekonomiskt möjliga metoder lagras för senare användning. Biogasen eller flytande biobränslen kan enkelt lagras för senare behov.
Till skillnad från vindkraften, som endast erbjuder ett fåtal nya arbetsplatser vid uppmonteringen av möllorna, skulle en satsning på bioenergi ge kanske tusentals nya arbetsplatser, främst i glesbygden.
Refererande till ovanstående yrkar jag att Svenska folkpartiet verkar för:
Att vindkraftsproducenterna deltar i de kostnader som behövs för att upprätthålla en kapacitet av reservkraft, för vindstilla perioder.
Att vindkraftsproducenterna deltar i de kostnader som behövs för utbyggnad och förstärkning av elnätet på grund av den stora variationen av vindkraftsenergi.
Att så fort som möjligt överföra det ekonomiska stödet från vindkraften till satsningar på förmånligare förnybar inhemsk energi, främst bioenergi, som även kunde generera arbetstillfällen i glesbygden.
Carl-Uno ”Calle” Lindqvist
Styrelsemedlem SFP i Esboviken
Gemensamt svar på motion 8 och 9.
Klimatlagen, energieffektivitet och småskalighet
I mars 2015 godkände Riksdagen klimatlagen, som förutsätter att regeringen under varje riksdagsperiod får en klimatpolitisk rapport och att en långsiktig klimatpolitisk strategi uppgörs vart nionde år. Dessutom ska Riksdagen motta en rapport om anpassningsåtgärder för klimatförändringen under varje riksdagsperiod. Rapporterna som klimatlagen förutsätter är komplement till en nationell klimat- och energistrategi och lägger dessa frågor på agendan på ett mer fundamentalt sätt, framförallt på politisk nivå och förvaltningsnivå.
Energieffektiviteten i Finland kunde förbättras märkbart. Ett gott exempel på bättre energieffektivitet är Miljöcentralens projekt Kolneutrala kommuner (HINKU) där delaktiga kommuner strävar efter att minska på växthusgasutsläppen med 80 % jämför med 2007 års nivå, fram till år 2030. Kommunernas delaktighet i minskningen av utsläppen och effektiveringen av energi sker på frivillig basis och involverar kommun, företag, tredje sektorn och kommuninvånarna. Som ett resultat av projektet, minskar utsläppen kraftigt och samtidigt förbättras kommunens och regionens ekonomi förbättras i och med energiinbesparingarna. Projektet har också skapat nya tillväxtmöjligheter för kommunekonomin, clean tech-sektorn och bioenergin. Tillsammans med Motiva, ger HINKU-projektet kommuner goda förutsättningar för att effektivera energikonsumtionen och minska utsläppen. Nollenergibyggande och energieffektivitet är också ett av miljöministeriets prioriteringsområden för den kommande riksdagsperioden, vilket innebär en tillväxtmöjlighet för byggnadsbranschen och ger inbesparingar för skattebetalarna.
År 2013 beslöt man i den nationella klimat- och energistrategin att tillsätta en arbetsgrupp för att utreda möjligheterna att främja den småskaliga energiproduktionen. Arbetsgruppens uppgift är att bedöma vilken roll småskalig produktion har i främjandet av förnybara energiformer och speciellt i främjandet av energieffektivitet, inklusive ifråga om nollenergibyggande. Arbetsgruppen fick även i uppgift att överväga eventuella åtgärder för främjande av lönsamheten hos småskalig produktion. I och med den nationella strategin beslöts också att stöda småskalig energiproduktion genom att lösa juridiska stötestenar, redogöra för lokala energiproducenter i Energimarknadsverkets tjänst för jämförelse av elpriser och öka tillgängligheten till tekniska leverantörer för dem som vill bli småskaliga energiproducenter. I listan över åtgärdsförslag för att underlätta företags införskaffande av miljötillstånd från mars 2015 finns också förslaget att underlätta, försnabba och förenhetliga tillståndskraven för småskalig förnybar energiproduktion.
Klimatlagen slår fast att år 2050 ska vår energiproduktion vara i det närmaste utsläppsfri, vilket ställer stora krav på energisektorn. Men häri ligger också ett av Finlands största kunskapsområden och ett fält där t.ex. Teknologinindustrin efterfrågar mer möjligheter till nära samarbete mellan industrin och forskningsanstalterna i strävan att upprätthålla och utveckla den höga kunskapsnivån i den globala konkurrensen. Vindkraftens och annan förnybar energis varierande produktion kräver kapabla elöverförings- och eldistributionsnät och lösningen finns i Smart Grid och Super Grid-nät. Vindkraften och annan förnybar energi ska inte stå i motsatsförhållande till bioenergi, då hela clean tech-sektorn sammantaget förväntas skapa 40 000 nya arbetstillfällen fram till 2020 enligt arbets- och näringsministeriet – alla typer av clean tech behövs för att de siffrorna ska uppnås.
Biobränslen och ekonomiska styrmedel inom transportsektorn
Trafiken står för 20 % av CO2-utsläppen och en övergång till minskat beroende av fossila bränslen behövs även i trafiken. Bilparken måste förnyas då alternativ finns, elbilar och bussar som använder vätgas, biogas eller biobränsle. Elbilar passar dessutom bra ihop med ökningen av förnybar energi, eftersom bilbatterierna lagrar el. Men det behövs ekonomiska styrmedel om man önskar en snabb övergång till miljövänliga transportmedel, såsom i Norge. Om dessa bestämmer länderna på nationell nivå, men vi borde eftersträva samma regelverk i hela Norden som en viderautveckling av den nordiska elmarknaden och för att gränshinder inte ska uppstå för rörligheten de nordiska länderna emellan. Ett konkret exempel är behovet av tankningspunkter för elfordon i hela Norden.
Förutsättningarna för utvecklingen av biobränslen är också aktuella i EU. Direktivet har varit av stort intresse för Finland, som har stora träbaserade bioresurser som lämpar sig som råvara för avancerade bränslen, och för finländska företag som är ledande på den europeiska biobränslemarknaden då det gäller andra och tredje generationens biobränsle. Viktigt är att kriterierna för produktionen av biobränslen är sådana att Finland kan utnyttja skogs-och jordbruksråvaror för biobränsleproduktionen. Detta kan i Finland ske utan att biodiversiteten lider.
Som ett resultat av europaparlamentariker Nils Torvalds arbete som rapportör för biobränslen och bioenergi i Europaparlamentet, så godkände Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet betänkandet om biodrivmedel och indirekt förändring i markanvändning (ILUC) 14.4.2015. En av avsikterna med betänkandet är att instifta ett mål för avancerade biodrivmedel inom EU:s 2020-mål. Betänkandet fastställer ett övergripande mål om att 0,5 % av bränsleanvändningen inom EU ska bestå av avancerade biodrivmedel, som medlemsstaterna tillsammans ska uppnå genom landsvisa referensmål och vars uppfyllande övervakas av kommissionen. Detta tydliga positiva ställningstagande från EU, som SFP stöder, ger en tydlig signal till marknaden och främjar investeringar och en utveckling mot en mer hållbar och nytänkande europeisk bränsle- och transportsektor.
Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för
– att Statsrådet även under denna riksdagsperiod lägger Finlands klimat- och energimålsättningar högt på agendan genom en nationell klimat- och energistrategi där framtidens elbehov och nya målsättningar för energisektorn definieras och fastställs och att partiet vaksamt följer de anpassningsåtgärder som tagits i och med den långsiktiga klimatpolitiska strategin
– att HINKU och liknande projekt och statliga institutioner som konsulterar kommuner i deras frivilliga strävan efter att spara och effektivera kommuners energikonsumtion får en fortsättning och kontinuitet
– att stöda skattelättnader åt privatpersoner eller företag som väljer att ändra sin energiproduktion till förnybara energikällor (speciellt bioenergianläggningar) eller bygga nollenergibyggnader
– att öka incitamenten och förutsättningarna för mindre elproducenters återförsäljning av el och en utredning av möjligheterna till att liberalisera elnätverken och utöka lokala energilösningar för mindre företag
– att de förnybara energiformernas framtida behov tas i beaktande då man utvecklar utbildningsbranschen och verksamhetsfältet
– att det i Finland görs en ingående utvärdering av hur inmatningstarifferna för vindkraften fungerar.
– att utveckla den nordiska elmarknaden, öka förutsättningarna för elfordon att trafikera Norden som ett enda område och stimulera hållbar konsumism inom transportsektorn genom ekonomiska styrmedel såsom skattelättnader för elfordon och investeringar i tankställen för elbilar i Finland och Norden
– att kriterierna för produktionen av biobränslen i EU möjliggör att Finland kan dra nytta av sina skogs- och jordbruksråvaror till fullo
– att stöda utbyggnad av vindenergi på ändamålsenliga platser, samt se över besvärsrätten och den invecklade beslutsprocessen för uppförandet av vindparker