Motion 34 – Satsningar på undervisningen i finska

Beslut

Partidagen beslöt att Svenska folkpartiet verkar för:

  • att utbildningen av språkbadslärare i samarbete mellan Åbo Akademi och Vasa Universitet (Vaasan yliopisto) får finansiering
  • att stärka elevers kommunikativa färdigheter i finska genom att systematiskt införa till exempel språkbad, CLIL och språkdusch i småbarnsfostran och grundläggande utbildning
  • att kommunerna erbjuder fortbildning åt de lärare som ansvarar för den tidigarelagda finskundervisningen
  • att TANDEM undervisningsmetoden tas i bruk på andra stadiet samt medborgar- och arbetarinstitut för stöd i det andra inhemska språket.
  • att den planerade språkbadslärarutbildningen även skulle kunna stöda blivande lärares beredskap att arbeta med förstärkt finskundervisning

Behandling

Satsningar på undervisningen i finska

I den nyligen godkända nationalspråkstrategin är visionen att garantera att alla som bor i Finland har rätt och möjlighet att lära sig det andra nationalspråket; finska eller svenska och att utveckla det finska och svenska språkets ordskatt och främja möjligheterna att använda språken.

Den effektivaste språkinlärningen sker i barnaåren. För barn i helsvenska miljöer är tidig undervisning i finska den bästa garantin för goda skolresultat och tvåspråkighet senare i livet. Modeller med språkdusch och språkbad på finska i daghem och förskolor ger barnen ett naturligt förhållningssätt till det finska språket.

En metod som har gett goda resultat är den så kallade TANDEM undervisningsmetoden. Tandeminlärning innebär att två personer lär sig varandras språk genom att träffas regelbundet, ansikte mot ansikte eller via e-post, chatt eller telefon etc. Hälften av tiden pratar de det ena språket och hälften av tiden det andra språket.

Många ungdomar från helsvenska miljöer söker sig till fortsatta studier i Sverige. Lika vanligt är att svenskspråkiga yrkesutbildade ungdomar söker arbete i Sverige och Norge. Vi har inte råd med en dylik export av ung arbetskraft. De barn och ungdomar som kommer från närmast helsvenska miljöer och inte naturligt kommer i kontakt med det finska språket måste ges möjlighet till förstärkt undervisning i finska.

De bristande språkkunskaperna beror inte på brister i den nuvarande språkundervisningen i de svenska skolorna. Det är snarare frågan om att finskundervisningen påbörjas för sent i ålder och att antalet undervisningstimmar i finska är för få. I den nya timfördelningen för grundskolan som godkändes 28.6.2012 är antalet undervisningstimmar för A 1 språket 16h under hela grundskolan och för B1 endast 6h. En arbetsgrupp vid namnet Finska som andra inhemska språk (delgruppen för Arbetsgruppen Främmande språk, det andra inhemska språket och samiska som främmande språk) har nu påbörjat sitt arbete.

Arbetsgruppen har fått i uppdrag av utbildningsstyrelsen att utarbeta ett utkast för årskurserna 3-9 till den del av den nya läroplanen som ska träda i kraft 1.8.2016 som omfattar lärokurserna för B- finska, A- finska och modersmålsinriktad finska samt även förslag till stödmaterial i nämnda lärokurser. Arbetsgruppen ska också utarbeta ett förslag till hur mål, innehåll och pedagogisk praxis för språk och kommunikation kan ta sig uttryck i förskoleundervisningen.

Även i Statsrådets förslag på åtgärder för 2011-15 i Nationalspråksstrategin är målsättningen att det utbildas, både som grundutbildning och genom fortbildning, tillräckligt med språkbadslärare för landets behov. Ett första steg är att behovet av språkbadslärare utreds på basis av efterfrågan på språkbad. Ministeriet skapar i samarbete med högskolorna en specialiseringsväg för språkbadslärare i utbildningen för barnträdgårdslärare, klasslärare och ämneslärare.

Nationalspråksstrategin föreslår även att det som en del av revideringen av läroplanen för den grundläggande undervisningen utarbetas grunderna för en nationell läroplan för språkbadsundervisning. I läroplansgrunderna beaktas kontinuiteten och särdragen i språkbadet och att kommunerna och föräldrarna informeras om språkbadsverksamheten och om möjligheterna till den. Här avses främst språkbadsundervisning för majoritetsgruppen (finskspråkiga) på minoritetsspråket (svenska, samiska). Majoritets-minoritetstanken kan dock föras till mikronivå så att de svenskspråkiga på svensktäta orter betraktas som majoritet som kan få språkbadsundervisning på minoritetsspråket i omgivningen (finska).

 

Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att Svenska folkpartiet verkar för:

att               utbildningen av språkbadslärare i samarbete mellan Åbo Akademi och Vasa Universitet (Vaasan yliopisto) får finansiering

att               språkdusch och språkbad systematiskt införs i småbarnsfostran och grundläggande utbildning

att               kommunerna erbjuder fortbildning åt de lärare som ansvarar för den tidigarelagda finskundervisningen

att               TANDEM undervisningsmetoden tas i bruk i skolor och medborgar- och arbetarinstitut för stöd i det andra inhemska språket.

 

Svenska Kvinnoförbundet r.f.

Carola Sundqvist                                       Agneta Udd-Saarela                                 

Förbundsordförande                                 Generalsekreterare

 

Partistyrelsens svar

Regeringsprogrammets goda skrivningar om nationalspråksstrategin, och det arbete som den sittande regeringen gjort för våra nationalspråk är värt att uppmärksamma. Frågan är viktig för Svenska folkpartiet, vi kan vara stolta över det arbete som våra förhandlare uppnådde under regeringsförhandlingarna.

I nationalspråksstrategin fastställs att förutsättningarna för att trygga ett tillräckligt och högklassigt språkbad skall förbättras. För att nå detta mål säger regeringen att man ska utbilda tillräckligt med språkbadslärare för landets behov. Man ska även utreda behovet av språkbadslärare på basis av efterfrågan på språkbad. Ministeriet ska dessutom, i samarbete med högskolorna, skapa en specialiseringsväg för språkbadslärare i utbildningen för barnträdgårdslärare, klasslärare och ämneslärare. En nationell läroplan för språkbadsundervisningen, som beaktar kontinuiteten och särdragen i språkbadet ska uppgöras. Dessutom ska kommunerna och föräldrarna informeras om möjligheterna till språkbadsverksamhet.

Bristen på språkbadslärare i svenska är stor och för tillfället finns ingen utbildningslinje vid någon högskola efter att samarbetet mellan Vasa Universitet och lärarutbildningsenheten i Kajana upphörde 2011. Vasa Universitet och Åbo Akademi har meddelat att de är redo att i samarbete inleda ett språkbadslärarprogram redan år 2013, förutsatt att programmet erhåller behövlig finansiering från Undervisnings- och kulturministeriet.

I juni 2012 fattade statsrådet beslut om ny timfördelning i den grundläggande utbildningen. Enligt beslutet tidigareläggs undervisningen i svenska i de finskspråkiga skolorna från årskurs 7 till årskurs 6. Det totala antalet undervisningstimmar kvarstår emellertid vid 6 timmar så att 2 timmar flyttas till årskurs 6 och återstående 4 timmar för årskurserna 7-9. Det här är ett viktigt första steg för att språkgruppernas undervisning i det andra inhemska språket skall närma sig en gemensam linje. Inom den svenska skolan inleder de allra flesta eleverna undervisningen i finska redan på årskurs 3, och vi ser inga hinder för att man inte skulle kunna börja ännu tidigare. Lyckade satsningar på lekfinska redan inom dagvården finns i flera kommuner i Svenskfinland.

En arbetsgrupp vid undervisnings- och kulturministeriet överlämnade en rapport åt undervisningsministern i maj 2012 där man bl.a. konstaterar att undervisning av hög kvalitet har en klar koppling till såväl inlärningsresultat som till attityder och motivation. I förslagen till hur svenskundervisningen borde utvecklas betonar arbetsgruppen en revidering av läroplanerna och förnyelse av undervisningsmetoderna samt kontinuitet i grund- och fortbildningen i lärarutbildningen. Man föreslår bl.a. ett projekt för att utveckla en riksomfattande digital inlärningsplattform för studier i svenska. Enligt arbetsgruppen bör man i läroplanens målsättning betona svenskundervisningens koppling till elevernas vardag.

Det finns hos beslutsfattarna idag en förståelse för vikten av att se över språkundervisningen på ett brett sätt, vilket vi behöver ta vara på.

 

Partistyrelsen föreslår att Svenska folkpartiet verkar för:

att               utbildningen av språkbadslärare i samarbete mellan Åbo Akademi och Vasa Universitet (Vaasan yliopisto) får finansiering

att               språkdusch och språkbad systematiskt införs i småbarnsfostran och grundläggande utbildning

att               kommunerna erbjuder fortbildning åt de lärare som ansvarar för den tidigarelagda finskundervisningen

att               TANDEM undervisningsmetoden tas i bruk i skolor och medborgar- och arbetarinstitut för stöd i det andra inhemska språket.

 

Partifullmäktiges utlåtande:

Partifullmäktige omfattar partistyrelsens beslutsförslag.