Beslut
Partidagen beslöt att SFP verkar för
- att man i beslutsfattandet angående alkoholbeskattningen tar i beaktandet både de hälsomässiga och socio-ekonomiska för- och nackdelarna baserade på statistik gällande helhetskonsumtionen i Finland.
- att alkoholpolitiken innefattar upplysningsverksamhet med målsättning att påverka konsumentbeteendet i en riktning så totalkonsumtionen och alkoholens skadeverkningar minskar.
Behandling
Alkoholbeskattningen samt lagstiftningen bör styras att gynna sysselsättning och konkurrenskraft inom hotell- och restaurangbranschen.
Rese- och horeca-branschens försäljning fortsatte att sjunka under 2013 och lågkonjunkturen fortsätter under 2014. Utskänkningen i restauranger och förplägnadsrörelser har sjunkit till historiskt lågt. Knappa 10% av all alkohol som dricks i Finland förtärs i en övervakad miljö där kunnig personal ansvarar för utskänkningen. Detta betyder på klarspråk att 90 % dricks hemma och utanför hemmen.
Det som är oroväckande är att en allt större del av denna alkohol som dricks privat importeras från Estland. Det finns ingen pålitlig statistik om den privata importen eftersom den inte kan registreras, men som riktgivande statistik kan nämnas att man under 2011 gjorde 2,35 miljoner resor från Finland till Estland och hämtade med sej 65 miljoner liter alkoholdrycker som förvandlat till ren alkohol kan jämföras med försäljningen av 150 ALKO-butikers årsförsäljning.
Det är helt klart att den brännvins-rally som förs mellan Estland och Finland inte på något sätt gagnar vår nationalekonomi. Vi går miste om en stor del i detaljhandeln samt gör de genom dålig skatte- och lagstiftningspolitik närmast omöjligt att idka frisk och sysselsättande verksamhet på horeca-branschen. Horeca-branschen sysselsätter speciellt unga arbetstagare och därför är den allt mer negativa utvecklingen ytterst oroväckande.
Alkoholskatterna höjdes senast 1.1.2014. Öl, cider samt long-drink dryckers beskattning höjdes med 8,2%, vinernas med 8,6% samt starka dryckers med 5,3%. I nuläget är 60-80% av literpriset på öl skatter. Man har redan i årtionden styrt alkoholkonsumtionen genom beskattning från starka till svaga drycker. Genom den allt högre beskattningen på öl och andra naturligt jästa drycker styr man nu köpkrafterna starkt allt mer till Estland som har en 5 gånger lättare alkoholskatt. Detta är skadligt för vår bryggeriindustri.
Jag yrkar på att Sfp verkar för
att man i beslutsfattandet angående alkoholbeskattningen tar i beaktandet både det socio-ekonomiska för- och nackdelarna baserat på statistik gällande helhetskonsumtionen i Finland och inte endast pga den statistik som Valvira har om den finska handeln.
att man gör sådana skattepolitiska beslut som gagnar sysselsättningen på branschen.
att alkohollagstiftningen styrs mera i en europeisk riktning där konsumenten bär mera ansvar och myndigheterna ger bättre verksamhetsmöjligheter för branschen.
Mia Heijnsbroek-Wirén
Partifullmäktiges svar
Motionären lyfter fram ett viktigt ärende. Det viktigaste målet med Finlands alkoholpolitik är och ska vara, att minska skadorna förorsakade av alkohol.
De direkta kostnaderna för alkoholskador i Finland är 4,6 miljarder euro och år 2012 dog 2532 personer på grund av alkoholen.
Estland har allt sedan 1995 närmat sig den nordiska modellen i sin alkoholpolitik. Numera är det förbjudet att dricka alkohol på allmänna platser, man får inte sälja alkohol i kiosker och det finns restriktioner för reklam. Estland har även höjt sin alkoholbeskattning åren 2008, 2010 och 2012 och de har en lag om 5 % årliga skattehöjningar till år 2016.
Trots att det inte med fullständig säkerhet går att bokföra mängden av importerad sprit från Estland, finns det trovärdiga undersökningar. En undersökning av THL visar att under tidsperioden 10/2012-9/2013, importerades 8,8 miljoner liter sprit räknad i 100 % alkohol. Anmärkningsvärt är att trots skattesänkningen på alkohol år 2004 var importen år 2005 rekordhög, då importen översteg 9 miljoner liter. Både åren 2008 och 2012 då skatterna höjdes, sjönk importen från Estland.
Höjningen av alkoholbeskattningen i början av år 2014 beräknas hämta in 63 miljoner euro åt staten. Priset på en ölflaska blev dyrare med 5 cent.
Den finska alkoholkonsumtionen 23 % av stark sprit, 30 % av vin samt 47 % av öl och cider. De senaste årtionden har ölens konsumtion ökat explosionsartat. Slutet av 1960-talet ändrade det finska beteendet från att dricka I öl till att dricka III öl. Därför är det motiverat att skattehöjningar vars syfte är att minska alkoholskadorna, riktar sig till just ölen. Det nominella priset på alkoholen har även ökat kraftigare på serverad alkohol än i detaljhandeln. Mellan åren 2003 och 2012 ökade priset på alkohol med 10,1 % i restauranger medan motsvarande siffra för detaljhandeln var 7,5 %. Skattesänkningen år 2004 hade ringa inverkan på alkoholens pris i restauranger.
Motionären yrkar på att konsumtionen ska styras mot en mer europeisk riktning. Det är dock viktigt att komma ihåg att man i t.ex. Frankrike och Tyskland konsumerar mera alkohol per invånare än i Finland, vilket inte är en önskvärd målsättning. För att nå en alkoholkultur där man inte dricker sig full, krävs upplysning, inte skattesänkningar. Genom att minska den totala konsumtionen av alkohol, minskar vi även importen från Estland.
Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för
att man i beslutsfattandet angående alkoholbeskattningen tar i beaktandet både hälsomässiga och socio-ekonomiska för- och nackdelarna baserade på statistik gällande helhetskonsumtionen i Finland.
att alkoholpolitiken innefattar upplysningsverksamhet med målsättning att påverka konsumentbeteendet i en riktning så totalkonsumtionen och alkoholens skadeverkningar minskar.
