Idag debatterar riksdagen regeringens proposition om en ändring av hälso- och sjukvårdslagen som ska garantera snabbare vård inom primärvården också i icke-brådskande fall. Reformen medför en förkortning av väntetiden för icke-brådskande vård från tre månader till sju dagar och bedömningen av vårdbehovet ska göras samma dag som patienten tar kontakt. De striktare kraven kommer att tas i bruk stegvis, 14 dagars vårdgarantin tas i bruk den 1.9.2023 och 7 dagars vårdgaranti den 1.11.2024.
– Genom att erbjuda snabbare tillgång till tjänster inom bashälsovården kan vi nu förebygga ett större vårdbehov och en förlängning av klientens oro och problem och samtidigt minska på behovet av dyr specialvård. Förseningar i tillgången till vård och hjälp kan förvärra patientens situation, komplicera behandlingen och därmed också öka på kostnaderna. För att vi ska kunna förverkliga förkortade väntetider måste tillgången till kunnig och motiverad personal tryggas. Det här kommer att bli en stor utmaning, säger Rehn-Kivi.
Primärhälsovården och socialtjänsterna ska vara tillgängliga för alla i rätt tid och de ska hålla hög kvalitet. Vårdgarantin omfattar också terapigaranti för psykiska hälsoproblem, men i förslaget nämns inte specifika vårdformer.
– I dagsläget utgör personer med psykisk ohälsa omkring 25–35 procent av patienterna inom primärvården. Genom att ingripa tidigare och förebygga psykisk ohälsa investerar vi i framtiden och satsar på befolkningens välmående. Därför är det viktigt att terapigarantin i ett senare skede utvidgas så att den gäller all psykiatri och andra mentala behandlingsformer, säger Rehn-Kivi.
