Artiklar
Ris och ros i regeringsprogrammet
Ett regeringsprogram bygger alltid på kompromisser, men hur ser dessa ut i praktiken? Finland har ett nytt regeringsprogram som sträcker sig över 200 sidor. Det här är det längsta regeringsprogrammet någonsin och med det vill regeringen stärka ett engagerat Finland som tar sig an världens stormar. Det nya geopolitiska läget har satt sin prägel på programmet, men också coronapandemin som medförde en stor, om än nödvändig, lånebörda av den förra regeringen. Nu vill man rätta till Finlands ekonomiska kurs. Regeringsprogrammet lyfter fram flera nyckelområden, inklusive utbildning och kompetens, sysselsättning, bevarande av ett tryggt välfärdssamhälle, säkerhet och upprätthållandet av en rättsstat som vilar på förtroende. Som med alla regeringsprogram finns det både fördelar och nackdelar för de olika partierna involverade. Vi listar dessa för SFP:s del.
Bara startskottet, säger Mikaela Nylander om regeringens meddelande mot rasism
En lång debatt i riksdagen följde efter Statsrådets överlämnande av meddelandet om främjande av likabehandling, jämställdhet och icke-diskriminering. Den 6 september debatterades för första gången rasism på den här nivån i Finland. Men vad innehåller egentligen pappret? Mikaela Nylander, statssekreterare för utbildningsminister Anna-Maja Henriksson (SFP), spelade en central roll i utformningen av dokumentet och ger Medborgarbladet sina insikter om dess betydelse och målsättning.
Förändring i sikte: Minister Sandra Bergqvist jobbar för ökad fysisk aktivitet och välbefinnande i Finland
Nyblivna föräldrar får en boll i moderskapsförpackningen, hobbysedlar provas och möjligheter att stödja motion och idrott med hjälp av beskattning utreds: regeringen är fast besluten att få finländare att röra på sig mer och åtgärderna i regeringsprogrammet är många. En stor del av arbetet ligger på bordet hos idrotts- och ungdomsminister Sandra Bergqvist.
Otto Andersson betonar vikten av partiers konkreta handlingar i dagspolitiken
Den pinfärska riksdagsledamoten Otto Andersson är ingen novis varken då det gäller regeringsförhandlingar eller politik och de pågående regeringsförhandlingarna är inte hans första. I förhandlingarna finns det sammanlagt åtta reformbord där olika frågor diskuteras. Varje bord är indelat i olika undergrupper, vissa mindre och andra mer omfattande. Som huvudförhandlare för bord tre, “Arbete skapar välfärd”, har Andersson spelat en central roll och också varit engagerad i varje undergrupp. Vid bordet förhandlar man om sysselsättningsåtgärderna, arbetsmarknadsreformer, socialskyddet, arbetslagstiftning och internationell rekrytering.
Henrik Wickström: Vi måste hitta vår kämparanda
Just nu pågår intensiva regeringsförhandlingar i Helsingfors, ledda av Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo. Förutom Samlingspartiet deltar också Sannfinländarna, Kristdemokraterna – och Svenska folkpartiet. Fokus ligger på att utarbeta ett regeringsprogram där ekonomin balanseras. Det förväntas att regeringsprogrammet blir färdigt senast i juni, förutsatt att en lösning som tillfredsställer alla parter nås.
Henriksson om SFP:s utmaningar och nyckelroll i regeringsförhandlingarna 2023: “Svårare än förväntat”
Anna-Maja Henriksson, ordförande för Svenska folkpartiet (SFP), befinner sig för närvarande i regeringsförhandlingar där SFP, tillsammans med Samlingspartiet, Sannfinländarna och Kristdemokraterna, försöker enas om en gemensam linje för att styra Finland mot en framgångsrik framtid. SFP spelar en betydande roll i förhandlingarna, samtidigt som skillnaderna mellan SFP:s och Sannfinländarnas linje synts tydligt. Henriksson understryker att SFP:s sits är besvärligare än vanligt men att partiet alltid kommer
försvara sina värderingar.
Anna-Maja Henriksson: “SFP var det enda regeringsparti som färdigt var positivt inställt till ett Natomedlemskap”
Mandatperioden 2019–2023 har varit historisk. Det känns därför passande att inleda med partiets egna historiska milstolpe i Medborgarbladets intervju med partiordförande Anna-Maja Henriksson: För första gången kan man rösta på SFP i hela fasta Finland.
Språköarna planterar Svenskfinland på finskspråkiga orter
I Finland har vem som helst rätt att välja utbildning på valfritt nationalspråk, finska eller svenska. Språköarna spelar en viktig roll i att trygga den här rättigheten – och jobbet de utför ger många ringar på vattnet, menar Karin Ihalainen. Ihalainen, som är tjänstledig från sitt rektorsjobb på Svenska skolan i Lahtis, är projektledare för Kommunförbundets tvååriga projekt Uppdrag språköar. Projektets mål är att ge språköarna en högre status och mera stöd.
Ett kärt hav med grumlig sikt: det internationella samarbetet avgör Östersjöfrågan
Östersjön är ett hav där förändringarna syns snabbt – ett mycket sårbart hav, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz som håller i trådarna för beredningen av SFP:s Östersjöprogram. Sedan hösten 2021 har en arbetsgrupp jobbat för ett uppdaterat program för vårt hav – Adlercreutz ger oss en insyn i processen.
Anna-Maja Henriksson: Nato är en bit som fattats i det nordiska samarbetet
Både Finland och Sverige har lämnat in sina medlemsansökningar till Nato. Nu är det upp till försvarsalliansen om länderna blir medlemmar. Finland och Sverige är också de sista av de nordiska länderna att ansluta sig till Nato – nu hoppas man på ett starkare samarbete och kanske en gemensam nordisk röst som kan påverka Nato internt.
Svenskspråkiga psykoterapeuter behövs i Finland – och avgiftsfri psykoterapiutbildning börjar utredas
Efter en paus på ungefär tio år öppnar den svenskspråkiga psykoterapiutbildningen i Helsingfors sina dörrar igen. Utbildningen ordnas i samarbete med Helsingfors universitet och Finlands Svenska Psykoterapiföreing (FSP). Redan nu kan det konstateras att utbildningen väckt mycket intresse bland sökande, slår FSP:s styrelsemedlem Joachim von Weissenberg fast. Riksdagsbehandlingen av medborgarinitiativet om avgiftsfri psykoterapiutbildning är också avslutad: riksdagen godkände förslaget i medborgarinitiativ till den del det gäller att inleda lagstiftningsarbete.
Sandra Bergqvist är mån om att bevara livet i skärgården och på glesbygden – fastighetsskattereformen får inte vara ett hot
Det förslag till fastighetsskattereform som ligger på bordet just nu kan innebära en kraftig höjning av fastighetsskatten. Reformens ändamål är att man på ett riktigare sätt kunna beakta markområdens och byggnaders verkliga marknadsvärde. Problemet är att reformen kraftigt kan drabba enskilda fastighetsägare runt om i landet då beskattningsvärdet på mark kan höjas med upp till över 600 %. SFP:s vice ordförande, riksdagsledamot Sandra Bergqvist är mycket kritisk till den reform som nu är på remissrunda. Ett förslag SFP inte godkänt.
Mikko Ollikainen: en rikspolitiker med talkobakgrund
För riksdagsledamot Mikko Ollikainen är den lokala samhörigheten och gemenskapen ryggraden i politiken. Det går nog ingen som besöker Ollikainen i hans österbottniska hemtrakter miste om.
I Nagu doftar det enbär, kryddor och gin
Nagu Distillerys produkter har starka kopplingar till den finska skärgården och de finska traditionerna. Texten till ”Naguvalsen” hittas på baksidan av destilleriets Akvavitflaska och deras Nagu Midsummer Gin, midsommarginet, lyfter upp Finlands midsommartraditioner. Att koppla ihop varumärket med Nagu har varit ett strategiskt och medvetet val, berättar Nagubördiga Joanthan Smeds och Anton Lindholm som tillsammans startat Nagu Distillery.
Vad handlar välfärdsområdesvalet egentligen om, Bimba?
Soteval, landskapsval, regionval, välfärdsområdesval – det länge omtalade välfärdsområdesvalet har burit många namn – men vad är det egentligen vi röstar om i valet den 23 januari 2022? Vi vänder oss till SFP:s representant i social- och hälsovårdsutskottet, Veronica ”Bimba” Rehn-Kivi.
Anna-Maja Henriksson: Goda värderingar behöver sina försvarare, också på lokal nivå
Kommunalvalet närmar sig med stormsteg och runt
om i landet rustar dryga 35 600 kandidater för val. Svenska folkpartiet går till val med en rekordlista och ställer upp
1 385 kandidater i totalt 65 kommuner – den största andelen kommuner partiet någonsin haft. Mängden SFP-kandidater har stigit sedan tidigare kommunalval, ett fenomen som senast skedde år 1984. Därtill har Svenska folkpartiet den största andelen unga kandidater på sin lista. SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson är nöjd över arbetet.
Det första kommunalvalet, 1996, öppnade dörren till SFP för Anna-Maja Henriksson
”Ta aldrig för givet att någon annan tycker att saker är lika självklara som du tycker”, säger Anna-Maja Henriksson. Redan under sin första period i Jakobstads stadsfullmäktige, efter kommunalvalet 1996, lärde sig Henriksson att inte ta något för givet. Det som du tycker är självklart kan vara fullständigt oklart för någon annan, påminner hon.
Heidi Schauman: vi har en handlingskraftig regering
I nuläget har Sanna Marins regering beslutit om sysselsättningsåtgärder med ungefär samma effekt som Juha Sipiläs regering (2015–2019) – det rapporterar Helsingin Sanomat (5.2.2021). Rapporten som uträkningarna grundar sig på är gjord av Olli Kärkkäinen och Jussi Tervola, forskningschef vid Institutet för Hälsa och Välfärd (THL). Marins regering har beslutat om åtgärder som regeringen uppskattar kommer att få 31 000 till 36 000 nya anställda. Heidi Schauman, chefsekonom för Swedbank i Finland, bedömer att Finlands ekonomiska framtidsutsikter är stabila.
Norden – den mest hållbara och integrerade regionen år 2030
År 2021 tar Finland över ordförandeklubban i Nordiska Ministerrådet. Under ordförandeskapet ligger tyngdpunkten på integration och hållbarhet. Det kan även avläsas i Finlands ordförandeprogram: tillsammans är vi starkare och visare än var för sig. Norden ska vara den mest hållbara och integrerade regionen år 2030.
Psykisk ohälsa är inte samma sak som depression
I takt med att vårdköerna ökar, sjukskrivningar ökar och coronapandemin sätter sina spår i den mentala hälsan hos unga synar både SFP:s vice ordförande Henrik Wickström och Svensk Ungdoms ordförande Frida Sigfrids framtidsutsikterna. Den psykiska ohälsan har kallats Finlands dyraste folksjukdom. Hur oroliga ska vi vara?
Anders Norrback har en stark tilltro till människan och framtiden
Med demokratiska värderingar som grund värnar riksdagsledamot Anders Norrback om människorättsfrågor, miljö, klimat och de internationella frågorna. Men slätstruken i sin åsikt är han inte. Riksdagsledamoten från Övermark i Närpes efterlyser en bra dialog med kompromisser i riksdagen.
