SFP vill att hela landet ska leva – stad, landsbygd och skärgård. Vi satsar på infrastruktur, service och livskraftiga primärnäringar som grund för sysselsättning och företagande. Nya lösningar som distanstjänster och ambulerande service ska trygga vardagen i glesbygden, och människor ska själva kunna välja var de vill bo och vara skrivna.

Christoffer Hällfors (Föräldraledig)

Politik- och dataanalytiker, kommunsekreterare

Kontakt »

Bergqvist: Verksamheten vid Hitis och Raumo sjöbevakningsstationer måste säkras

Riksdagsledamöterna Sandra Bergqvist (SFP) och Matias Marttinen (Saml.) har lämnat in ett skriftligt spörsmål om bevarandet av Hitis och Raumo sjöbevakningsstationer. I samband med Gränsbevakningsväsendets åtstramningsplaner har det uppstått en diskussion om att lägga ned en del av sjöbevakningens lokaler. Riksdagsledamöterna ser indragninge

I Nagu doftar det enbär, kryddor och gin

Nagu Distillerys produkter har starka kopplingar till den finska skärgården och de finska traditionerna. Texten till ”Naguvalsen” hittas på baksidan av destilleriets Akvavitflaska och deras Nagu Midsummer Gin, midsommarginet, lyfter upp Finlands midsommartraditioner. Att koppla ihop varumärket med Nagu har varit ett strategiskt och medvetet val, berättar Nagubördiga Joanthan Smeds och Anton Lindholm som tillsammans startat Nagu Distillery.

Bergqvists spörsmål om skärgårdselever kan leda till lagändring

Riksdagsledamot Sandra Bergqvist (Sfp) ställde i våras ett skriftligt spörsmål om inkvarteringsersättningen i den nya läropliktslagen. Kriterierna för beviljandet av inkvarteringsersättning tar inte förhållanden i skärgården i beaktande, vilket sätter skärgårdselever i en ojämlik sits. En lagändring kan vara aktuell för att rätta till det här missförhållandet, det framkommer i undervisningsminister Saramos svar till spörsmålet.

Bergqvist: Nya läropliktslagen har glömt bort eleverna i skärgården!

Riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP) har idag lämnat in ett skriftligt spörsmål om inkvarteringsersättningen i den nya läropliktslagen. Det har visat sig att kriterierna för att en läropliktig ska beviljas inkvarteringsersättning inte tar förhållandena i skärgården och på glesbygden i beaktande. Bergqvist frågar i spörsmålet hur situationen kunde rättas till.

Anna-Maja Henriksson: Goda värderingar behöver sina försvarare, också på lokal nivå

Kommunalvalet närmar sig med stormsteg och runt
om i landet rustar dryga 35 600 kandidater för val. Svenska folkpartiet går till val med en rekordlista och ställer upp
1 385 kandidater i totalt 65 kommuner – den största andelen kommuner partiet någonsin haft. Mängden SFP-kandidater har stigit sedan tidigare kommunalval, ett fenomen som senast skedde år 1984. Därtill har Svenska folkpartiet den största andelen unga kandidater på sin lista. SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson är nöjd över arbetet.

Tillsammans mot tidernas kommunalval!

Kommunalvalet är ett oerhört viktigt val. Det hand­lar om hur din och min kommun ska utvecklas och styras under de kommande fyra åren. Det handlar om att bygga vårt eget närsamhälle. Det handlar om en fungerande vardag för både dig och mig.

Partidagen 2020 i Vanda

Motion 12 – Ett koldioxidneutralt Finland 2035 – utmaningar för landsbygden.

Beslut

Partidagens beslut SFP arbetar för: att man i officiella beräkningar av en kommuns klimatneutralitet också tar kommunens kolbindning i beaktande

En helhetsskoldag för barnens bästa

Elevantalet i våra skolor runt om landet sjunker märkbart. På bara sju år har antalet skolelever minskat med nästan 100 000. Den låga nativiteten har vi redan talat länge om, och år 2024 konstaterade Statistikcentralen att det inte har fötts så få barn per kvinna i Finland sedan 1776, när antalet födda barn började statistikföras. När elevantalet rasar måste vi hitta nya sätt att producera service.  Alla barn ska ha rätt till en likvärdig grundutbildning, och det här behöver vi kunna möta trots att verkligheten och förutsättningarna ser olika ut i olika kommuner.

Läs mera

Stort är vackert – men helhetsekonomiskt osunt

Under de senaste veckorna har diskussionerna både kring Aftonro i Iniö och Kaareas planer på att centralisera sina kök väckt stor förfäran. I de rätt nyligen grundade stora enheterna ritar man om servicestrukturen från ett skrivbord långt bort ifrån användarna. Argumenten är de samma varje gång: det blir bättre och billigare att centralisera. Men frågan är för vem det blir bättre, och vem är det som egentligen betalar det högsta priset?

Läs mera